Idag skulle vi ha avslutat jobbet tidigt. Resväskorna skulle ha stått färdigpackade i hallen. Tagit det där vanliga 15:20 tåget söderut till Gävle. I morgon skulle vi ha vaknat hemma hos mina föräldrar. Eller ja, i alla fall hos pappa. Jag skulle ha genomfört ett ledningsgruppsmöte via Skype från mitt barndoms vardagsrum, med storblommiga gröna tapeter och en LP-spelare som fond. Klockan 12 skulle vi ha klivit på ett tåg till Arlanda. För att därefter boarda Qatar Airlines flight först till Doha och sedan vidare till Male, huvudstad på Maldiverna.
Nu blev det, som ni alla vet, inte så. Jag fick i stället ta fram mitt eget riktigt matnyttiga inlägg Att bli sjuk och avboka sin resa – hur våra försäkringar funkade och vad vi fick tillbaka och med hjälp av detta påbörja avbokning och försäkringsärende. Att det funkar bra och att man får tillbaka sina pengar, vet vi sedan tidigare erfarenheter, men ändå ett litet jobb som ska göras, med kvitton och intyg.
Vi sörjer inte resan utan gillar läget och är glada att Christofer snart är på väg hem från sjukhuset och att han börjar kunna äta riktigt bra nu.
När det nu blir jul hemma för oss, så har jag bestämt mig för att go all in på julen. För ett gäng år sedan, när barnen var små, var jag verkligen en julälskare som inte sparade på något krut. Det pyntades, bakades och pysslades så att det rök ur skorstenarna här på Bangatan. Sedan har min julglöd falnat betydligt och jag har gått till att snarare vara jultrött och anti. Alla förberedelser har mest känts som plikt och tvång. Och helst av allt har jag bara velat resa ifrån allt. Vilket vi alltså också hade planerat för i år.
Men nu när allt blev som det blev, känner jag mig igen totalt committed till en traditionell jul. Graviditetshormoner säger man när kvinnor vill fixa i ordning i hemmet inför en bäbis, men jag tänker att det snarare handlar om en rationell önskan om att ordna ett praktiskt och mysigt hem när man vet att man kommer att tillbringa mycket tid där den närmaste tiden. Och det är precis det som händer med mig nu. Vårt hem kommer att gå från att vara en tvättstuga och en avstjälpningsplats för använda resepryttlar till att bli den plats där vi kommer att tillbringa de flesta av dygnets timmar i vinter. Och då vill jag ha det mysigt och trivsamt.
Christofer har varit helt uppspelt av det faktum att det i år för första gången någonsin inte skulle bli någon gran, men nu har det beslutet rivits upp och en stycke gran ska inköpas. I år som alla år.
No hard feelings alltså. Men vad tycker ni? Ska vi inte ändå ta plåga oss lite med bilder från våra bokade hotell. Och det som kunde ha varit? Det kostar ju inget.
West Sands, Ukulhas Maldiverna
Hela resan började som en båtluff i Maldiverna. Min tanke var att vi skulle åka lokalbåtar runt mellan olika lokala öar på Maldiverna. Bo enkelt, äta fisk och snorkla mest hela dagarna.
Tråkigt, tyckte Christofer. Jag fick slänga in Kerala i Indien också innan det blev grönt ljus. Och ja lite rätt har han väl. De där badsemestrarna har väl aldrig riktigt varit vår grej. Men jag är ju en huge sucker av hela den där go before it is to late-romantiken. Jag ville helt enkelt luffa runt bland öarna på Maldiverna innan det blev för turistiskt, för tillrättalagt. Och för mycket folk.
Till slut blev det bara en lokalö kvar av vår ö-luff. Ukulhas har bra förbindelser till flygplatsen i Male, ligger inte alltför många timmar bort och verkar lagom exploaterad. Vi bokade guesthouset West Sands.
Gangehi Island Resort
Men sen blev vi ju ändå lite sugna på en av de där resortöarna. Och en watervilla. Once in a lifetime ni vet. Lite extraslantar lyckades vi gräva fram ur madrassen också. Som tiggde om att omsättas.
Mellan Ukulhas och Gangehi Island Resort går det båt två gånger om dagen. Perfekt.
Why not houseboat
Sedan fick det helt enkelt vara nog med Maldiverna, ansåg vi när vi bokade och planerade denna resa. En sjöflygplan skulle föra oss tillbaka till Male och en flight senare skulle vi så ha befunnit oss i den Indiska delstaten Kerala.
Flodbåt i backwaters är en sån där sak som vi sagt att vi helt enkelt ska testa någongång och nu skulle det äntligen bli av.
Dream Catcher Plantation Resort
Ytterligare en hemlig liten dröm. Att en gång få bo en natt i en trädkoja. Indiska Munnar är rätta platsen för detta och vi lyckades lägga beslag på ett klassiskt tree-house på Dream Catcher Plantation Resort. På självaste julafton och allt.
Men nej, så blev det nu alltså inte. Den här gången.
Hur chockartat och tragiskt det än är det ni drabbats av måste jag säga att jag tycker du skriver så fantastiskt bra om det. Ert sätt att möta det som hänt hoppas jag är inspiration för många andra. Önskar er en fantastisk jul och vintertid tillsammans hemma!
Tack snälla du! 🙂
Fast Kerala finns kvar ett tag till. Förhoppningsvis Maldiverna också. Fast själv har jag tjatat om Kerala i flera år nu så det måste väl bli av framöver tänker jag. Ser i alla fall härligt ut.
Å andra sidan, Umeå borde väl också ha fått en del snö precis som Östersund? Njut av det lilla och tjuvhugg en fin gran. 😉
Hehe, man vet som sagt aldrig med Maldiverna. Men det är en annan huvudvärk.
Vi har snö och vintern ser ut att kunna hålla i sig ända fram till julafton.
Jag har ju varit både på Ukuhlas, husbåt på backeaters och i Munnar men ångrar fortfarande att jag inte bodde någon natt eller två på en resort island på Maldiverna. Så om jag skulle åka tillbaka till Ukulhas, skulle faktiskt kunna hända, så vet jag nu en resort island som skulle vara bra att kombinera.
Och Ukulhas hade faktiskt så mycket lokal känsla då jag var där, så några fler turister och restauranger skulle inte ha skadat. Så ni hinner nog, även om det skulle bli om några år.
Vi får se om det blir nytt försök på Ukulhas, eller vad framtiden för med sig.
Nej det blev ju inte det..snart kan du starta samma planering igen..bara ett annat datum. Nu har du upplägget klart, dvs det blir easy going work for you. Ni får hoppas jag en mysig jul hemma!
Vi får se hur det blir med rain checken på dessa platser. Fast… om vi gör resan senare blir det nog i ett lugnare tempo.
Så tråkigt att avboka resan ni planerat men ändå skönt att kunna ställa om för en skön jul hemma! Vi var på Ukhulas för ett år sedan och det var verkligen en väldigt lugn ö. På stranden som var fantastiskt fin var det kanske 30 turister utspritt över några hundra meter. Det var härligt att kunna snorkla från stranden och se fiskar som i ett akvarium, dock var korallerna döda överallt vi såg. Några få restauranger som hade sådär mat och inget att göra efter man ätit utom att chilla på rummet typ. Vi hade också otur med dåligt väder med regn och blåst del av tiden. Bästa minnet är yoga i soluppgången på stranden medans lokala fiskare stod i vattnet och några av lokalbefolkningens kvinnor var ute på sin morgonpowerwalk längs vattnet. Vi simmade också med mantor vilket var en häftig upplevelse. Om jag skulle åka till Maldiverna igen skulle jag lägga de extra pengarna på att bo på en resortö istället för en lokalö. Vi längtar tillbaka mer till Sri lanka än till Maldiverna men visst är det kul att ha varit där. Tänker på er och er nya annorlunda resa och önskar så att det går framåt. Dina texter är så fina och gör att jag känner mig ödmjuk inför livet och uppskattar mer de små tingen i vardagen❤️
Kul att du varit på ukulhas och intressant med en rapport.
Tro ändå att om vi Åke till Maldiverna i framtiden, så vill vi nog prova både lokala och resortö. Om inte annat för att få kontrasten.
Tänker också att länder som Sri Lanka egentligen är mer intressanta.
Tack för dina ord.
Ett både roligt, sorgligt och upplyftande inlägg från dig. Det andas trots allt tillförsikt och framsyn…och det känns som att ni snart är på väg igen, i alla fall i tankarna.
Tråkigt att ni inte fick komma till Maldiverna, speciellt nu när Christofer precis hade upptäckt dykningen igen. Är det någonstans dykningen är jungfrulig så är det på Maldiverna…eller rättare sagt var, för 27 år sedan när jag och maken gjorde vår ”jungfruresa”. Då handlade det verkligen om ”luffning” runt öarna, vi upptäckte nya öar och nya dykställen under vår dyksafari…en av de första som gjordes.
Hoppas och tror att det kommer att ordna sig, C verkar vara av det segare virket och en riktig kämpe.
En lyckospark till er båda och hoppas att julpyntningen blir, i alla fall en liten bråkdel så rolig som Maldiverna kunde ha blivit. Och som sagt…de finns kvar, i alla fall några år till.
Jo han var inställd på att dyka igen där. Fast nu har det framkommit nya fakta om dykningen… Återkommer om det i nästa inlägg.
Vi tänker också att det här ordnar sig. På lite sikt. Och fler resor ska det bli. I sinom tid.
Inte den här gången, men en annan. ❤️
Tänker så på er, hoppas ni får en så mysig jul hemma som det vara går. Lugn, harmonisk, tillsammans.
Tack Lisa. Ja det går fler tåg. Nu ska vi bara ta det lugnt.
Ha en finfin ledighet 🌲 Det där med att vara i nuet verkar du klara med glans. ⭐️⭐️
Anar tacksamhet o acceptans samt framtidshopp i inlägget.
Godkväll❣️
Att vara i nuet är en färdighet som man ständigt får jobba med och öva på, i dagens forcerade samhälle.
Vi tror på framtiden och att det här ska ordna sig. Så småningom.