Vår resa till Hong Kong och Seoul var först bokad för mig och mina barn och min syster och hennes man och yngsta son. Men efter mammas bortgång i somras, erbjöd vi även vår pappa att följa med. Vi tänkte att det skulle göra honom gott att komma iväg och få lite sällskap och tänka på annat ett tag. Och ja, pappa ville gärna komma med.

Pappa Håkan är 85 år och har inte rest så mycket i sitt liv som man kanske skulle kunna förvänta sig av en förälder till en resebloggare och resefantast som jag. Faktum är att pappas allra första flygresa genomförde lagom till hans 50-årsdag. Det var en charter till Cypern för honom och mamma. Sedan var det förstås kört, jag och syrran tjatade oss blåa efter att få åka på charter vi också och två år senare bar det av till Kreta.

Ytterligare några resor inom Europa har det blivit för mamma och pappa tillsammans och även en sväng över till Florida under det år när min syster var au pair där. Förra höstlovet följde även pappa med min syster med familj till Dubai, en resa som han verkligen uppskattade.

Idag intervjuar jag pappa om vår resa till Hong Kong och Sydkorea. Hur var det, hur gick det och vad tyckte han?

Sky 100, Hong Kong

Vad tycker du om resan, så här efteråt?

Det var en fantastiskt fin resa som överträffade min förväntningar. Jag är så glad att jag följde med.

Hur gick det att resa så långt?

Det gick bättre än väntat faktiskt. Jag hade inga problem med sendrag i benen och sånt, som jag var rädd för innan. Inte var jag så trött efter resan heller. Men flygplansmaten var väl ingen höjdare, direkt. Och svårt att få upp alla plastförpackningar. Jag har ju problem med finmotoriken och ska förhoppningsvis opereras för det i vår.

En sak jag tänkte på var att förr i tiden gjorde det alltid så ont i öronen vid start och landning, nu märkte jag inte något alls av det. Undra vad det beror på? Kan de ha ändrat något med tekniken tro?

Det jobbigaste med resan var nog alla dessa säkerhetskontroller man skulle igenom hela tiden.

Linbanan Ngong Ping 360

Du har aldrig varit i “bortre Asien” förut. Vad tyckte du? Hur var det?

En helt annan miljö än vad man någonsin upplevt förut. Det var så otroligt mycket folk. Men man fick ändå inte det där intrycket som man alltid har i Stockholm, att folk har så bråttom och att man själv är i vägen.

Folk var så artiga mot äldre också. Det var alltid någon som reste sig upp på tunnelbanan och vinkade åt mig att sätta mig stället. Det är man inte direkt van med från Sverige.

Matkulturen var ju annorlunda också, och lite svår för mig att klara av. Fast jag svalt ju inte ihjäl heller. Så det gick ju.

Vi gick över 20.000 steg varje dag och höll ett högt tempo. Hur funkade det?

Det gick bara bra. Jag hängde med hela tiden, ni behövde aldrig vänta på mig. Jag hade ju inte åkt så långt för att vila på hotellrummet, så det vara bara att hänga med på allt.

Hong Kong eller Seoul, vilken stad gillade du bäst?

Svårt att säga, för det var ju så många olika upplevelser och olika typer av städer. Men kanske ändå att Hong Kong smäller lite högre än Seoul.

Seoul

Så här efteråt vad var bäst på resan?

I Hong Kong var det bergsbanan till Victorias Peak, linbanan till Ngong Ping och ljusshowen.Och så Sky 100 förstås! Fiskebyn Tai O också. Ja det blir ju nästan allt det, kom jag på.

I Seoul gillade jag Lotte World Tower och utsikten därifrån med utsikt över hela staden och även över OS-arenorna från 1988. Vaktavlösningen var ju magnifik också. Riktigt imponerande.

Vakten vid Seouls största palats

Var det något du inte gillade med resan?

Att vi inte kunna besöka gränsen till Nordkorea på grund av afrikanska svininfluensan var tråkigt. Den hade jag gärna velat se. Jag har ju också en god vän som varit där som FN-soldat en gång i tiden.

Och så har jag ju lite svårt med matkulturen, som sagt. En massa svårätna ris och nudlar hela tiden. Och pinnar!  Ingen egen tallrik fick man heller, Och så saknade jag potatis. Men det är ju inget att göra åt, det är ju sån deras matkultur är. Det får man bara köpa.
Tur också att Alexander var med på resan. På så vis var vi två som hade lite problem med maten. Inte bara jag liksom.

Korean Barbecue

Någon annan reflektion så där?

Att det var så enormt mycket rulltrappor och rullband överallt. Jag till och med drömde om rulltrappor på slutet.

Vill du resa ännu mer nu och i så fall vart?

Ja nog är jag öppen för att resa mera om det är så. Men inte själv förstås, utan då får ni ta med mig.

En av många rulltrappor

Läs mer om våra upplevelser i Hong Kong här och i Seoul här.

 

12 kommentarer

  1. Så roligt att pappa följde med! Och härlig inställning till maten som han inte helt var överens med 👍

    • Gunilla Yourstone

      Ja det var kul att han ville följa med, att allt gick bra och att han bara fick med sig positiva minnen från resan. 🙂

  2. Ove Fridh

    Så kul att få uppleva allt detta och med så härligt och kunnigt ressällskap och att du sög till dig allt detta och lite till ha det så gott

  3. Väldigt roligt att läsa! Och vilken cool pappa du har, så skön inställning. Jag har aldrig gjort en sån generationsresa, kanske är något att fundera över! 😀👍🏻

    • Gunilla Yourstone

      Ja pappa tog alla omvälvande kulturkrockar med ro. Till och med när vi råkade beställa in komage. 🙂

  4. Margareta

    Härlig läsning, så vill jag också bli – positiv och öppen för att prova nytt!
    Och så roligt att ha fina, gemensamma reseminnen 😊

  5. Marianne

    Vilken fin intervju med pappa Håkan!❤
    Så roligt att läsa

  6. Vilken gullig pappa du har har! Och så pigg med tanke på åldern. Att gå mer än 20 000 steg per dag när man är 85 är ju väldigt imponerande (eller så är det bara jag som haft otur med föräldrar som typ inte tagit ett enda steg vid den åldern…) Vad fint att han kunde följa med och att han uppskattade det så mycket.

    • Gunilla Yourstone

      Ja det är ju väldigt olika i den åldern hur mycket man orkar. Mamma gick ju väldigt dåligt i många år innan hon gick bort tex.
      Men pappa är pigg och har en ny höft.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *