Vi besöker Malören och utbrister: "Vad ska man med Medelhavet till?"

Vi besöker Malören och utbrister: ”Vad ska man med Medelhavet till?”

Malören ska tydligen betyda ”rund sten”. Ett passande namn på en ö som består av just detta. Ett enda stort klapperstensfält av runda stenar är ju hela ön. En atollformad ö som reste sig ur havet med hjälp av landhöjningen för bara 1500 år sedan.

Karg, kärv, längst ut i havsbandet. Den sista ön i Kalix skärgård innan öppna havet och så småningom Finland tar vid.

Vi åker ut sista helgen i juli. Den för Norrbottenskusten så karaktäristiska ryssvärmen har oss i sitt grepp. Ljumma vindar långt in på natten. Sol och ett varmt, badvänligt hav.

Båtresan ut sker med en gammal avdankad militärbåt. En robust rackare som klarar det mesta i sjöväg. Men idag samarbetar havet. Är sitt bästa silverblänkande.

Malören Lodge heter platsen som gör det möjligt för främlingar att övernatta här. 8 rum med självhushåll och utedass. Det enkla livet. Vi har slagit på stort och hyrt sviten. Ett större rum en trappa upp med fönster i 3 väderstreck.

Mitt på ön står kapellet och fyren med sina karaktäristiska siluetter. Fyren konstruerad av självaste Gustav von Heidenstam och den åttkantiga kyrkan i trä från 1768.

Lugnet i denna avlägsna del av världen, sista utposten på jordskorpans yttersta kant, infinner sig direkt. Vi badar i den misslyckade, raserade norra hamnen som Sjöfartsverket ändå byggde, trots öbornas varningar. Där isens krafter brutit isär betongblocken. Simmar länge, länge i den ljumma, bräckta vattnet.

Äter oss nästa mätta på smultronen som växer överallt och i massor. Möter en hare och spanar på en havsörn på den västra flanken på ön. Läser sommarens bok, mastodont-tegelstenen Vikarien av David Norlin. Den som fått kritik för att inget liksom händer i hela boken. En perfekt inramning till den lugna Malören, där inget heller händer. Ens ska hända.

Maten som vi haft med oss och lagar själva i det gemensamma köket, äts förstås med havsutsikt. Hur undkommer man ens havsutsikten på en ö som denna? Om man nu skulle vilja?
På kvällarna tänder vi den vedeldade bastun intill havet och badar länge medan solen sänker sig utanför bastufönstret.

– Vad ska man med Medelhavet till? Frågar vi varandra. När detta finns? Helt okänt, obesökt och exklusivt i en tid av överturism, trängsel, och rekordhetta i övriga Europa?

Fakta om Malören

Malören är en hästskoformad liten ö, endast 3 kilometer lång. Ön ändrar ständigt form, dels på grund av landhöjningen, dels på grund av sand som kommer in med vattnet och strömmarna.

Ön var finsk fram till 1809. När Sverige avträdde resten av Finland och Åland till Ryssland fick vi behålla Malören. Som en liten fringis?

Trots sin litenhet finns här flera sevärdheter. Fyren och kyrkan som tidigare nämnts, men också ett vrak från 1935 och en sjömansgrav från 1835. Dessutom då en havererad hamn, som en påminnelse till människan om hennes egen litenhet mot havet och naturkrafterna.

Båt till Malören avgår från Norrkust Marina, öster om Kalix, och tar 45 minuter.