Finns det någon enda människa på jorden just nu som inte påverkas av den rådande pandemin? Förmodligen inte. Så här har vi det just nu.
Att bo i Västerbotten
Just nu är verkligen ett tillfälle när det känns bra att bo i Västerbotten. Vi är ett glest befolkat län och med ett stort universitetssjukhus. Dessutom med en senare sportlovsvecka och andra sportlovsvanor.
I och med att vårt sportlov kom vecka 10, var spridningen i Italien redan ett faktum när sportlovet startade. Och tid fanns för västerbottningarna att ställa om sportlovsplanerna bort från Italien. I Västerbotten är det heller inte så vanligt att man åker till Alperna för att åka skidor. De flesta skidintresserade här åker till våra ”egna” fjäll, Hemavan, Tärnaby, Borgafjäll osv.
Vi har fortfarande ett begränsat antal Corona-fall hos oss här uppe och ännu ingen känd samhällsspridning. Vi har därför ändå känt oss förhållandevis trygga här uppe, även om man förstås känner att smittan kommer närmare och närmare för varje dag.
Besök hos läkaren
Christofer har träffat sin läkare i slutet på förra veckan. Han har fått veta att han inte tillhör någon riskgrupp på grund av stroken. Det finns inga anledningar till att han skulle drabbas hårdare av Corona-viruset än någon annan i samma ålder.
Han kommer också att fortsätta jobba deltid ett tag till.
Jobb
Jag som har ansvar för verksamhet och personal, tillbringar mycket tid på jobbet med att planera för hur verksamheten ska bedrivas om olika Corona-scenarion inträffar. Si och så många sjuka, kan vi jobba hemifrån osv.
Förra veckan reste jag till mellersta Sverige i jobbet och det kändes ändå hyfsat ok. Denna vecka skulle jag ha varit iväg till Stockholm måndag-tisdag, men båda mina möten ställdes in p.g.a. pandemin. Nu känns det väldigt bra att bli kvar här uppe i Umeå och jag vill inte gärna resa iväg någonstans alls på ett tag om möjligt.
Helgen som var
I helgen kändes det helt rätt att bara häcka hemma i radhuset. Vår Trulle hade lämnat oss, all tvätt efter resan till Maldiverna behövdes tas om hand och jag känner ganska starkt att jag helst inte vill vara först ut på jobbet att bli sjuk. Varken i Corona förstås eller i en helt vanlig förkylning. Hellre siste man kvar då om möjligt, så att man kan hålla i alla trådar.
Vi har sträcksett nya Hamilton-serien. Gissar att det blir den stora vinnarbranschen på allt detta, underhållning-i-hemmet-branschen. Och så konservburksbranschen förstås. Man kan bara ana hur många konserver med äcklig färdigmat (pölsa, kalops, köttbullar i gräddsås!) som kommer att slängas oöppnade när det här är över.
När Hamilton flög till Tel Aviv i serien fick jag uppleva den för mig mycket märkliga känslan av vag olust när jag såg klippen från staden jag själv skulle ha rest till om någon månad. I stället för reslust som alla filmsekvenser från andra delar av världen normalt väcker hos mig.
Läsa nyheter – skippa kommentarerna
Det är ju extremt lätt nu att fastna i timtal på nyhetssajter och sociala medier. Försöka suga ut så mycket information som möjligt, men sen bli kvar och läs alla galna konspirationsteorier och hatiska kommentarer, ryktesspridning osv. Och då blir man bara upprörd och uppgiven. Världen har verkligen blivit galen på riktigt. Nu har jag aktivt bestämt mig, jag ska sluta läsa kommenterar på sociala medier!
Jag läser om allt fler desperata resenärer som är fast i t.ex. Filippinerna och inte lyckas ta sig hem och därifrån. Och ryser när jag tänker på att det inte var mer än en vecka sedan jag sa till Christofer, halvt på skämt, halvt på allvar, att man kanske skulle ha hängt kvar på någon ö i Asien tills det här är över. En vecka sedan och ändå en livstid.
”IS avråder sina terrorister från att besöka Europa just nu” skriver Expressen och både på Filippinerna och i Stockholm utnyttjar bedragare pandemin genom att låtsas vara virus-sanerare eller virus-provtagare och på det sättet ta sig in i folks hem.
Sedan kan jag inte låta bli att nämna, kvinnan på ett Greklandsforum som, som svar på inlägget ”UD avråder nu från resor till alla länder och Greklands regering stänger alla hotell till den 30:e april” frågar: ”Gäller detta även Ving?”
Trulle
Trulle saknar vi förstås. Bara i morse insåg jag att jag fortfarande går omkring med två bajspåsar i jackfickan. Jag har inte ens reflekterat över att jag inte behöver dem längre. De har varit en så naturlig del av basutrustningen så länge.
Bloggande
Ja vad säger man? Driva en reseblogg nu liksom? Ska man lägga ner bloggen, pausa, skriva på om resmål som om inget har hänt eller byta inriktning på bloggen ett tag? Vi får helt enkelt se vilket av alternativen jag väljer.
Mitt i allt elände är vi ändå glada att vi faktiskt hann genomföra resan till Maldiverna. Och komma hem igen helskinnade. Och jag känner ändå att jag faktiskt vill skriva om den resan. Uppleva den igen långsamt. Även om jag just nu känner mig som en idiot (eller kanske som damen med Ving-frågan) varje gång jag lägger ut ett inlägg därifrån.
Hur ser livet för dig som läser ut just nu? Hur påverkas du?
Ska försöka som du inte läsa för mycket olika kommentarer och analyser från folk. Jobbar på sjukhus och där pratar vi ju om Corona 24/7😷Nya riktlinjer och en massa info hela tiden. En stor sorg just nu är ju om inte resan till Edinburgh blir av i maj. En överrasknings resa för maken som fyller 60. Plan B är väl att den får bli av nästa år och att han fyller 60 år då😂Hoppas verkligen att man kan resa igen i juli,då Pemba och Zanzibar är bokad sedan lång tid tillbaka. Annars lever jag väl som vanligt(förutom att jag inte går ut till stora köpcenter)Tvättar och spritar händerna mer än någonsin(mycket i vanliga fall)
Ser fram emot bilder och info om allt du skriver om(speciellt i dessa tider)
Må gott
//Carina
Även på min arbetsplats som har noll att göra med sjukvård pratas det nu nästan uteslutande Corona. Både på raster och på alla möten jag går på.
Tror också att man måste försöka avskärma sig ibland och tänka på annat för att inte rent bli tokig på några veckor. 🙂
Vi har ju också Christofers 50-års resa som skulle ha genomförts i sommar. Men man får väl hitta på något i närområdet i stället.
Visst är det en konstig situation. Man får ta en dag i taget tänker jag. Just nu blir det nog lite annan inriktning på vår blogg, men det är bara känslan just idag. Vi kanske ändrar oss framöver. Och haha, vad skönt för Ving om de hade varit undantagna detta globala tillstånd 😉
JA det som gällde igår det gäller inte idag och absolut inte i morgon. Börjar man lära sig nu. Från dag till dag.
Ska bli väldigt intressant att efteråt se hur världen påverkats. Kommer resandet minska tror du? Vi bloggar på som vanligt i alla fall, men är ju inte en reseblogg även vi ständigt färdas.
Ja världens ritas ju om nu. Historien skrivs om. Spännande och skrämmande. Vågar man hoppas att det till slut ska leda till något gott också?
Resande kommer att minska över flera års tid nu. Sen vet man ju inte.
Ja jag håller med dig, man kan läsa sig hysterisk på alla olika nyhetssidor världen över, men jag tycker att du gör klokt i att sålla undan en del.
Ta hand om er!
Ja om man ska överleva det här utan att bli knäpp så får man nog välja vad och hur mycket man läser. 🙂
Har en resa till Dublin i april/maj som vi avbokat. Har även en resa till södra Italien i slutet av september med barn och barnbarn inbokad som troligen kommer att avbokas men närmast är planen att vi alla ska åka till Lindvallen nästa helg och den hoppas vi blir av i alla fall. För första gången på 15 år hade vi ingen alpresa inbokad, vi kände väl på oss att det inte var läge att åka dit i år ⛷. I helgen träffade vi kompisar och började planera en sydafrika resa till nästa höst och då får vi hoppas att allt är över.
Fortsätt att skriva om resor ni gjort och ni vill göra aöltid kul och inspirerande 😃
Vilken tur att ni inte bokat Alperna just i år! Men tråkigt med alla andra avbokade resor.
Vi provar att skriva på så länge det håller. 🙂
Sluta inte skriva !
Vi avvaktar kraftfullt som en kollega till mig sa en gång! Bra inställning !
Kram på håll !
Bra uttryck. Det ska jag försöka göra. Avvakta kraftfullt! 🙂