Måste man “göra” alla de stora sevärdheterna i en stad? Finns det “måsten” på resa? Eller går det bra att bara stanna på hotellet i New York, strunta i Big Ben i London och bara vistas ute i förorterna i Rom?

När jag var ung, mycket ung, och påbörjade min resekarriär trodde jag absolut att det fanns måsten. Eller rättare sagt, jag reflekterade nog inte så mycket över mina egna val, utan “betade bara av” det som stod i guideboken. Mina första storstadsupplevelser var fyllda från morgon till sen kväll. Det fanns inte stegräknare på den tiden, men om det funnits, Oh my god! Att gå tillbaka till hotellet (som förstås enbart var ett kyffe på den tiden) och vila lite mitt på dagen, fanns förstås inte.

Första gången i Prag kämpade vi oss igenom varenda stadspark och bergbana som fanns i stan. Nu senast i Prag skulle ett liknande beteende inte ha fallit mig in. Jag var där för att ta det lugnt och njuta.

Att våga välja och välja bort sevärdheter
Fokus på att njuta

Vad vi väljer

Med tiden har vi lärt oss vad vi gillar på resa och väljer aktiviteter och sevärdheter efter det. Till exempel åker vi alltid upp i höga byggnader. Det blev något av en chock för mig när jag reste till London med jobbet och ingen först ville följa med mig upp i the Shard, trots att vi befann oss precis i närheten. (jaha finns det folk som INTE gillar höga byggnader alltså!?)

Att våga välja och välja bort sevärdheter
The Shard – vem vill INTE åka upp??

Vi missar definitivt inte om det finns ett riktigt bra och dessutom högt beläget Afternoon Tea i de städer vi besöker, vi åker gärna linbana och gillar spökstäder. En takbar eller annan uteservering med utsikt ligger alltid bra till i vår bok. Och ett vackert slott brukar vara trevligt att besöka, även om det finns tråkiga undantag.

En vacker vandringsled i vår väg missar vi aldrig och canyons brukar vara smaskens. Och vacker natur i allmänhet förstås.

Att våga välja och välja bort sevärdheter
Ett vackert slott

Vad vi (numera) skippar på resa

Djurparker och platser där djur på andra sätt hålls i fångenskap går alltid bort numera. (även om det heter snyftiga saker som orphanage eller rescue center)
Kyrkor som tar inträde ligger också risigt till. Westminister Abbey fick till exempel inte besök av mig när jag var i London senast. St Peterkyrkan i Rom orkade vi inte. (det var ju för sjutton kö!) Stadsstränder brukar vi dissa, vi sparar vårt badande till lite lugnare omgivningar. Och på Island skippade vi den smått ikoniska Blå Lagunen. (och besökte i stället ett antal andra bad som vi trodde passade oss bättre)

Turer i Asien “där man får möte lokalbefolkning och se hur de lever” passar vi oss i regel för. Det känns väldigt arrangerat och massturistiskt och innehåller ofta rena scam-moment som tex båtturen i sjön Tonle Sap i Kambodja där man ska köpa kolleigeblock eller ris och ge till skolbarnen, men varorna sedan inte kommer barnen tillgodo utan skeppas tillbaka till butiken där de köps av nya turister.

Sedan börjar vi även bli lite restriktiva när det kommer till buddhistiska tempel. Det finns ju ett gäng i Asien om man säger så och det är väl inte alla som är helt världsomvälvande.

Att våga välja och välja bort sevärdheter
Fast i Hong Kong fanns det flera intressanta buddhistiska tempel

Och sist men inte minst var det det här med museer. Alltså vi fixar inte riktigt att hålla intresset uppe på merparten av dessa. Ska vara något alldeles speciellt för att vi ska betala in oss. Sa vi att vi stirrade lite planlöst på Louvren från utsidan och inte gick in?

Vad vi gjorde ändå och i efterhand är glada för

Inför vårt besök i Kapstaden förra våren, var det flera “sevärdheter” som vi funderade lite över innan. Skulle vi eller skulle vi inte? Ett besök i en kåkstad, var det “human safari” och direkt olämpligt att åka på eller kunde det vara givande? Robben Island likaså. Ett sedan länge nedlagt fängelse, var det något att se? Historien om Sydafrikas väg bort från apartheid och om Nelson Mandela är förstås högintressant och viktig, men skulle en fängelseö verkligen tillföra något till den?

Angående kåkstaden, efter att bloggarna PåVift, LivetFrånDenLjusaSidan och ResaMedvetet, alla tre rapporterade om givande besök, kändes denna tur inte alls tvivelaktig längre och vi bokade. Turen var mycket intressant och gav en fördjupad bild av läget idag för Sydafrikas svarta befolkning. Vi är glada att vi åkte. Och Robben Island var extremt intressant i och med att det var en guidad tur där guiderna själv var ex-fångar. Turen var både intressant och känslosam. En sån tur att vi gjorde den!

Att våga välja och välja bort sevärdheter
Vilken tur att vi besökte kåkstaden Langa…
Att våga välja och välja bort sevärdheter
… och Robben Island

Vad säger du som läser, tycker du att det finns “måsten” på resa och i kända städer i världen?

Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook om du vill läsa fler resefunderingar från oss.

Etiketter

26 kommentarer

  1. Museer går oftast bort här med om det inte är något superspeciellt. Ngn kyrka, moskée eller tempel trycks nog ofta in men är inget måste och är det kö går det bort direkt. Hoppar ofta att gå in utan nöjer mig med utsidor:) Sedan är det vissa saker jag inte skulle hoppa, som tex Taj Mahal, tunnlarna utanför Saigon eller Angor Wat.
    Tack för länk och ja, kåkstadsbesök och Robben Island är definitivt att rekommendera.

  2. Ann-Helen Appelgren

    Men åh jag älskar museer och har gjort ända sedan jag var barn. Sen kanske jag inte pallar att gå in i alla överallt, men det finns vissa som jag besöker om och om igen, bl.a Louvren.
    Första gången jag besökte den så infann sig samma överväldigade känsla som när jag blickade ut över Grand Canyon första gången och såg naturens storhet (jag började lipa så klart😂) Man gillar olika😊, fast att sitta i lugn och ro och sippa på ngt gott och vila fötterna i ngn ny by/stad funkar i alla lägen.

    • Gunilla Yourstone

      Som jag också slott då, de har jag också alltid älskat. Museer KAN ju vara bra, men då får det vara något mer än föremål i montrar. Nu i Riga besökte vi KGB-museet.

  3. Jag tycker man gör de ”måsten” som passar en personligen och insuper miljön istället. Trots att vi besöker London minst 1 gång per år (tillsammans) och gillar utsikt från höga byggnader, har vi aldrig varit upp i The Shard. Däremot gillar vi Sky Garden (gratis inträde förbokas) med fantastisk 360 graders utsikt. Att kyrkor ibland behöver ta inträde kan ju bero på att de inte är statsfinansierade eller har katolska kyrkan som sponsor. Så är ju fallet med kyrkor i England om jag inte missminner mig.
    Om man ska välja ett museum i Cape Town föredrar jag intressanta District Six Museum snarare än Robben Island.
    I New York skippar man köerna och kostnaden till Frihetsgudinnan och tar istället Staten Island Ferry förbi den damen med sitt Metro Card.

    • Gunilla Yourstone

      Har absolut förståelse för att kyrkor tar inträde. Stora mängder besökare sliter ju på byggnaden också, folk behöver anställas osv. Men vi skippar oftast dem. 🙂
      Som jag skrev på FB också, första gången i NY stod jag 3 timmar i kö för att gå upp k frihetsgudinnan. Skulle aldrig göra något liknande idag.

  4. Museer går alltid bort och numera alla krigsrelaterade “sevärdheter”. Samtliga barn har fått sin obligatoriska dos (vilket vi tycker är väldigt viktigt) och efter årsdagen i Hiroshima för tre år sedan känner vi att nu räcker det – nu blickar vi framåt. Vi känner oss också obekävma på fina platser, så takbarer och liknande går också bort (kanske ändras nu när barnen har börjat stanna hemma?). Vandringleder är definitivt ett måste och buddistiska tempel – kan det verkligen blir för mycket 🙂 ? Tänkte faktiskt hoppa över Alhambra, men tack vare era rekommendationer åkte vi ändå dit och det ångrar vi inte, vi slapp trängas med en massa människor när vi var där så det var riktigt härligt och vackert.

    • Gunilla Yourstone

      Ja elände kan det bli för mycket av till slut. Vi besökte KGB-museet igår här i Riga och det kändes värt. Men i nästa öststatsstad skippar vi nog det, när det är gjort.
      Obekväma på fina platser. När du skriver det så var det nog så för oss förut, men vi har gradvis vant oss genom övning. 🙂

  5. Nu är inte jag jätteberest av mig, men har ju drömmar om vissa länder och platser att besöka. Och visst kan jag väl tycka att det finns några måsten, däremot behöver man ju inte ta alla som det tipsas om, utan dom som passar en själv.

    Tog en tur till London för x antal år sedan, hela familjen (men alla var vuxna), och vi gick förbi Big Ben, jag och mina bröder åkte London Eye, trots kön och givetvis besökte vi både Harrods och Hamleys.
    Skulle jag åka till London idag, själv eller tillsammans med någon, så skulle det se lite annorlunda ut. Lite lugnare takt och lite mer oturistigt. Dock är jag givetvis glad att jag varit på dom ställen jag varit. Men jag antar att man prioriterar lite olika efter ålder och erfarenhet. 🙂

    • Gunilla Yourstone

      Nu är du inne på något väldigt viktigt, som jag faktiskt inte tänkte på när jag skev inlägget. För detta har ju mycket med ålder och erfarenhet att göra, som du skriver. När man är ung hör det till att vilja göra och testa allt. När man blir äldre vet man mer vad man själv gillar. Och därmed rikskerar man ju också förstås att gå miste om en massa roligt. Som man tror att man inte gillar, eller är för bekväm för att prova. 🙂

  6. Tina Örnberg

    Vi har flera gånger lottat bland en stads “Tio i topp”. I Budapest föll lotten på Nationalgalleriet, något som vi aldrig skulle valt själva. Vi tillbringade ett par timmar där och uppskattade besöket. Jag tycker lottning är ett bra sätt att gå utanför sin comfortzon.

    • Gunilla Yourstone

      Det var ju väldigt smart faktiskt. Alltid nyttigt att tvingas ut ur sin comfortzone. 🙂

  7. Vi har full förståelse för att ni “gör er grej” och prioriterar ned pådyvlade måsten. Alltför många måsten tar ju kål på upptäckarlusten. Vi resonerar likadant, även om vi har lite annat fokus. Med spökande höjdrädsla känner vi oss exempelvis inte manade att uppsöka någon skybar. Däremot prioriterar vi ofta naturupplevelser. Och i storstäder, om vi nu ändå tvingar oss dit, hamnar vi inte sällan i parker och grönområden.

    • Gunilla Yourstone

      Jag tänker lite tvärt om och undviker ofta parker och grönområden i storstäder. De är ofta så hårt belastade och skräpiga och lite ”äckliga”. Så när jag gör storstad, så blir det 100% storstad och när jag gör natur så blir det 100% natur. 🙂

  8. Parkbesöken i storstäder är sällan planerade; vi hamnar där när vi har tröttnat på betongen, skräpet och bullret. Vissa städer har parker i världsklass, väl värda ett besök för den naturintresserade. Om ni inte varit i Kew Gardens i London kan vi varmt rekommendera den!

    • Gunilla Yourstone

      Får prova den när vi kommer till London nästa gång. Central Park gillar jag också.

  9. Museer är inte riktigt min grej heller. Anne Frank-museet hade jag dock gärna besökt i Amsterdam om jag hade fått tag i biljett. Friluftsmuseet i Oslo däremot var ju inte dammigt på något sätt, så det kan jag varmt rekommendera! Men överlag brukar jag inte bry mig i museum. Hypermodernt brukar inte heller imponera, föredrar gamla vackra eller charmiga byggnader. T.ex. Operahuset i Oslo såg jag inte alls charmen med, inte heller operahuset i Sydney.

    Det som intresserar mig är t.ex. vackra byggnader, färgglada platser, vacker natur, kulturupplevelser (alltså mer “folkliga” sådana där man ser hur folk lever och har det, inte museiaktiga, konserter och dylikt), street art, djurupplevelser (i naturligt tillstånd)… 🙂

    • Gunilla Yourstone

      Vissa museer är ju helt klart sevärda, det gäller bara att välja dem med omsorg. 🙂

  10. Känner igen mig i mycket – gillar också att åka upp i höga byggnader och besöka takbarer (alla platser med utsikt) och avstår från kyrkor som tar betalt och blir otroligt uttråkad av museum om det inte är något som jag är väldigt intresserad av (Ellis Island tex skulle jag kunna besöka om och om igen). Orkar inte heller stå i superlånga köer till kyrkor eller andra sevärdheter hur kända de än är (skippade insidan av kyrkorna i både Vatikanen och Venedig pga superlånga köer). Sagrada Familia är ett undantag, där det var värt både pengarna och att stå i kö en stund. Annars så promenerar jag hellre runt på gatorna och tittar på vackra byggnader och som sagt, letar reda på alla platser med fin utsikt.

  11. Haha, detta är lite svårt! Jag har nog liiite svårt att hoppa över stora sevärdheter. Eller? Vi är ju iofs bra på att hoppa över de mest kända städerna. Nyligen tillbringade vi 16 dagar på Irland UTAN att sätta vår fot i Dublin 😉 Vi har också spenderat ca 3-4 månader i Frankrike utan att besöka Paris och ungefär lika länge i Spanien utan att besöka Madrid 😉

    • Gunilla Yourstone

      Hehe näe, det är svårt att helt hoppa Eiffeltornet i Paris liksom. Man gör det och konstatera att det var inte så märkvärdigt att åka upp i.
      Fast det är ju lite av en bedrift också att missa dessa huvudstäder. Kan tänka mig att det beror på att ni kör med husbil. Att man inte är så sugen på att köra in den mitt i centrala Madrid?

  12. Tempel och kyrkor kommer också relativt långt ner på min lista. Håller med om att höjder lockar och vandringar.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *