De var under vandringen längs Cinque Terre som vi började fundera. I Cinque Terre var det väldigt många vandrare ute längs lederna. Och många smala partier av stigen där två mötande inte fick plats i bredd. Det slog oss att vi ”medelålders” vandrare klarade denna utmaning ganska bra. Vi hoppade åt sidan och släppte fram när vi hade möjlighet, väntade in innan vi gick ut på smala passager osv. Medan många ungdomar inte ens tycktes se sina mötande medvandrare innan de så när sprang in i dem (eller typ oss då).
Efteråt började vi diskutera. Vad ingår egentligen i vanligt vandringshyfs? Vad kan man med rätta förvänta sig av en vandrare där ute på världens stigar? Detta blev vår lista över vett och etikett-regler för vandring.
Läs mer: Vandring längs Cinque Terre
1. Take nothing but photos
Borde vara en självklarhet. På vandring plockar man inte med sig något från naturen. Inga stenar, ingen sand, inga växter. Gud förbjude, inga djur! Eller något annat kreativt. Inget följer helt enkelt med hem. Mer än minnena och fotona då.
2. Leave nothing but footprints
Fortsättning på uttrycket ovan. Allt som man har med sig in i naturen tar man med sig tillbaka till civilisationen förstås. Förpackningar, fruktskal, vattenflaskor och övriga tillhörigheter. I nationalparken Horton Plains på Sri Lanka gick parkvakterna i entrén igenom allas ryggsäckar. Ingen plast fick medtas in i nationalparken. Denna fick man helt enkelt slänga i entrén innan man gick in. Vårt hotell hade listigt packat vår matsäck i smörgåspapper dagen till ära.
Bra initiativ av parkvakterna för att hålla nationalparken ren, men också förstås samtidigt tragiskt att det ska behövas.
3. Lämna en plats som man fann den
Man lämnar alltid en plats i det skick den var i när man kom. Bryter inte kvistar, ristar inte in meddelanden eller staplar stenar. Bygger inte nya eldstäder, utan använder befintliga.
4. Hänsyn på stigen
Som vi var inne på tidigare, det hör till vandringshyfs att ta hänsyn till andra vandrare. Stiga åt sidan, vänta på sin tur, erbjuda hjälp till den som man ser har problem osv.
5. Ljudvolym
Vi skulle nog vilja hävda att det ingår i vandringshyfs att inte skrika på vandringen, att inte spela musik och i det stora hela sträva efter att hålla ner sin ljudnivå. De flesta vandrar för att känna lugn och ro.
6. Hålla avstånd
Igen, många vandrar för att känna lugnet och stillheten. Därför ingår det i vandringshyfs att hålla avstånd till sina medvandrare tänker jag. Inte stanna och rasta eller slå upp tält för nära. Inte gå precis bakom och flåsa andra i nacken långa sträckor. Sprida ut sig helt enkelt.
7. Matrester, disk och tvätt
Man diskar inte och tvättar sig inte uppströms från där någon annan hämtar dricksvatten. Matrester sprider man inte inte vattendrag vid disk, utan gräver ner i marken.
8. Inte störa djurliv
Man bör definitivt bete sig på ett sätt så att man inte stör djurlivet i området. Tar omvägar runt renhjordar, så att de inte skingras. Inte skrämma upp häckande fåglar osv. Om man har hund med på vandringen tar man förstås ansvar för den också.
9. Toapapper och sånt
Toaletter finns ofta inte när man vandrar. Om man håller till i naturen bör man gräva en grop för sina behov. Och gräva igen sen. Toapapper kan man elda upp.
10. Hälsa på andra vandrare
Att hälsa när man möter en annan vandrare på stigen är trevligt. I de fall när det blir E4:an av en vandring är detta kanske inte rimligt. Men på de flesta vandringar när man inte möter mer än en handfull vandrare under en dag är det fullt möjligt?
Har du fler förslag på bra vett och etikett-regler för vandring?
Läs om alla våra vandringar här.
Gillar du också vandring? Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook.
Självklara regler för en vandrare, men troligen inte för ”turistvandrare”, dvs de som inte vandrar och vistas i naturen regelbundet utan ska iväg på vandringsresa vilket för tillfället är ”trendigt”och ”inne”.
Troligen är det så. Det är därför svenska fjällen nu för första gången börjar få problem med nedskräpning. Fast generellt har väl svenskar mer frilufts-hyfs än många andra nationaliteter.
Och du anser dig liksom lite finare och bättre än turisterna . . . ?
Är du bofast i vildmarken? Eller varför är just du inte turist?
Samma regler kan man tänka på ute i skärgården. Där finns det i och för sig väjningsregler för båtarna, fast det ibland känns som om inte alla har koll på dem heller.
Kan det vara samma som med cykel? Jag möter skrämmande ofta cyklister som inte verka veta att man väjer åt höger. 🙂
Jättebra punkter! Kanske även att respektera varningsskyltar och framför allt att respektera t.ex. djurlivet. Har sett människor med noll respekt för djur, t.ex. en som sparkade sönder något som såg ut som ett gryt/håla där något djur troligen bodde… Eller folk som tycker det är roligt att döda diverse insekter för ”skojs skull”.
Ja usch, sånna människor hör verkligen inte hemma ute i naturen!
Vilket toppenbra inlägg! Allt detta borde vara en självklarhet, men är det inte tyvärr.
Lösspringande hundar får mig att se rött. Vid ett tillfälle satt vi vid en rastplats och hade precis ätit färdigt. Jag hade ställt ifrån mig tallrik och bestick på bänken intill mig. Plötsligt upptäcker jag en hund slickandes på mina bestick. Tur att jag ätit färdigt! Hundägaren ropade lite tafatt från stigen en bit ifrån och utan nån som helst kommentar till oss. Kan säga att det var tur att vi just då inte hade vår dalmatiner med oss (som ALLTID är kopplad). Han hade INTE blivit glad! Vi blev så chockade att vi inte sa nåt alls.
Det där med ungdomar som tycks gå i en egen bubbla (och ofta tittar ner i luren) känns igen. Och i andra änden, äldre personer verkar tycka att det är helt okej att ha syjunta i flock i matbutiken, med en varsin kundvagn som tar plats. Gggrrrrr!
Så enkelt att vara lite trevlig och ta hänsyn!
Kram Lena
Ja hundar ska man ha koll på.
Extra besvärligt blev det för oss med alla självcentrerade ungdomar eftersom Chrostofer fortfarande har balansproblem och förstås får det svårt om någon annan stjäl utrymmet på stigen och prejar honom mot den branta kanten.
Oj, ja just det! Usch, det lät obehagligt!
Ha en fortsatt fin helg!
Kram Lena
Jag vandrar inte men för mig låter det där som en självklarhet, det är ju så vi behandlar den svenska naturen när vi nyttjar allemans rätten 🙂
Ja verkligen. Och i Sverige funkR det bättre. Sämre med hyfs på utländska vandringar.
Borde ju vara självklarheter tänker man … men så är det kanske inte …?
Hehe, många av dessa ”överträdelser” har jag sett hända live. Framför allt utomlands dock.
Självklarheter alltihop. Överhuvudtaget är det väl en ny trend bland alla åldrar att gå i bredd. Förr gick vi två och två även i ett större sällskap, nu går folk gärna 5-6 personer i bredd. Yngre människor flyttar inte självklart på sig och vet inte om de ska hålla till höger eller vänster. Gäller många cyklister också som någon nämnde längre upp i flödet.
Gå i bredd. 🙂 Ja men nu när du säger det så är det kanske så.
Och ja, höger och vänster är svårt. 🙂
Hej Gunilla!
Får jag låna era vett- och ettikettregler och skriva lite om er i ord och bilder på https://hittaupplevelse.se och https://listitsweden.se
Vi vill inte att du kopierar texten. Däremot får du gärna skriva om att vi definierat 10 regler för vandra och länka vidare. Om det känns ok. 🙂
Så självklara och bra saker! 😀
Synd att inte alla tänker på det :/
Ja men eller hur! 🙂
Så bra regler! Tänker ändå att du missat det allra viktigaste, gräv ner din skit, det är än viktigare än att gräva ner sina matrester.
Ha med en skitspade.
Gör inte dina behov i Eller i närhet av vattendrag