Blomsterfjället i Hemavan – kass vandring i skitväder

Jag vaknar i vår stuga i Hemavan den första morgonen med den där skumma känslan ni vet, att inte ha en aning om vad klockan är. En glutt bakom mörkläggningsrullgardinerna ger mig inga fler ledtrådar, men hela tre helt nya pigga fräscha myggor att dela frågeställningen och morgonen med.

Det är jämnmulet på himmelen. De vackra fjällen mot Norge syns inte ens längre från våra stugfönster. Ett försiktigt strilande regn kan anas redan innan man sticker näsan utanför dörren. Detta är dock ingen aktivitet jag tänker ägna mig åt på några timmar än. Resten av familjen sover, ute i storstugan surrar  myggen i samma densitet som ute i fjällmorgonen. Kommer de in någonstans? Frågar jag mig själv som så många gånger innan i den här delen av världen. Det måste vara otätt, de måste ta sig in någonstans!
Jag tänker ligga kvar under täcket, åtminstone tills de andra vaknar.

Vi har sagt innan, att blir det skitväder så stannar vi i stugan och läser. Vi har inget att bevisa, har gjort så sjukt många fina vandringar bara i år.

Alva är sjuk dessutom. Kom hem från Sundsvall natten innan vi åkte med feber. Men inte Corona. För oss andra ytterligare en anledning att stanna i stugan.

Men 11 börjar det ändå rycka i mig. Den rastlöshet jag föddes med och sedan odlat med omsorg.

– Regnet tilltar vid 2, säger jag med näsan i SMHI-appen. Skulle vi ha gått en minitur innan?

Vi packar ihop en mindre packning. Alexander vill också med. Behöver sina steg till Fitbit.

Blomsterfjället är den lättaste vandringen av alla sommartoppar i Hemavan i år. Taget. Vi kör till Portbron. Parkerar.

Startar i dugg. Stretar på genom fjällbjörkskogen. Kameran nerpackad. Jag hookar på det här med Blomsterfjället. Packar omständligt upp kameran igen och igen och fotar de små blyga blomster jag råkar på. Kanske lite sent på säsongen för blommor? Men en skylt vid vandringen start talade hurtfriskt om att i morse klockan 10 startade en guidad blomstervandring. 100 kr per person. Undra om någon kom idag?

Vi inviger våra nya träkåsor i en fjällbäck. 450 kr hos Anna-Lisas samehantverk i Arvidsjaur. Jag får en oljehinna på mitt vatten. Borde man ha diskat kåsan först?

Så småningom når vi kalfjället. Så som man alltid gör. En hård vind blåser upp. Regnet tilltar. Så att man får hålla i sin fjällhatt. Och för gott packa ner kameran i trygghet. Jag ger Alexander den bandana som jag packat med.
Vi identifierar två toppar nu. Den nordliga är högst och med en mast på. Sen finns en till närmare.

– 5633, säger Alexander uppfordrande med blicken på sin Fitbit. Jag har varit med länge nog för att veta att vad det betyder.
– Vi sa att vi skulle gå tills det börjar regna kraftigare, tillägger han.

Sant.

Jag pekar på den lägre toppen.

– Vi går dit, sen vänder vi och går hem. Masten är för långt bort om Alexander tröttnat nu. Och fått sina steg. Men toppen som vi ser, är ingen topp, utan bara en avsats på väg, visar det sig när vi kommit upp.. Regnet, blåsten, den dåliga sikten.

Vi söker skydd nere bakom en klippavsats. Plockar fram varsin energybar och äter. Utsikten är urban. Hemavans fjällhotell, guldkulan vid naturum och flygplatsen. Ett flygplan tar sats och lämnar Hemavan. Mot Umeå? Eller Stockholm?
– Det är skitväder, men ändå rätt härligt, säger Christofer.

– Det säger du? Säger jag. Som kan mina G-W-repliker.

Skitväder. Skitkallt. Bäst att röra på sig. Innan skiten fryser fast. Eller träffar fläkten.

Vi går ner igen. Kör med våta, leriga kläder till Tärnaby, 2 mil bort. Till apoteket, Alexanders mediciner är glömda av orsaker som stavas familj, olika agendor och för många kockar.
Jag tänker att ingen kommer att höja på ögonbrynen om jag kliver in så här. Men apoteket är stängt. Lördag, söndag. Och måndag för säkerhets skull. Se där ja. Varför inte? Vi kör tillbaka till stugan, febersjuka Alva och våra ytterligare 100 myggor att slå ihjäl.
Vi har kanske inte fångat dagen. Men åtminstone blött ner den. Och på onsdag är det den 5:e augusti. Min födelsedag. Dagen då det alltid är bra väder. Eller åtminstone okej väder. This darling ain`t gonna  let me down. Not any year, not this year either.

Läs om alla våra vandringar här.

Missa inga inlägg. Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook och på Instagram.

Relaterade inlägg:

Fjällvandring med barn – 3 härliga dagar i Hemavan Atoklimpen, Hemavan – en klassisk bestigning av ett heligt berg Bästa vandringarna i Hemavan – 8 förslag på dagsturer Drottningleden – Laisaliden till Hemavan