Laguppställnignen är intakt sen Blomsterfjället igår. Dream-team slår till igen. Jag, Alexander och Christofer. Regnställ, energybars och fitbit har en framskjutande position i vår packning. Samt en redig knippe spagetti i en plastpåse. Vi är redo för Atoklimpen.

Atoklimpen

Vi kör till gränsen mot Norge nästan. Här ligger Atoklimpen. En berg så heligt i den samiska läran att det inte ens fått ett namn. Ato betyder “den där”. För berget får inte benämnas.

Atoklimpen
Man parkerar olika

Bestigas får det däremot och det är vad vi ämnar ägna dagen åt.
– Idag får vi inte vända bara för att vi uppnått dagens steg. Jag spänner ögonen i Alexander som nickar högtidigt.

Rak grusväg till Atostugan.
– Hur långt är det kvar? hör sig Alexander för.
– 5 timmar, 7 km och 400 höjdmeter. Vi stretar vidare. Vid stugan svänger man upp på vandringsstigen inåt fjällbjörkskogen. Möter en barnfamilj i galon och en ett par med en gallskrikande bäbis i bärstol. Själv har jag aldrig fattat vitsen med att bära runt gallskrikande spädbarn på fjället. Men det är ju jag. Når kalfjället på en halvtimme. Det måste väl vara en bra mellantid?


– 5226 steg, försöker sig Alexander på, men får en sträng blick av mig. Vi tar en mikropaus vid en fjällbäck. Kan vi tänka oss att det är här vi lagar lunch sen på tillbakaväg?

Vid en liten tjärn finns en skylt som upplyser om att 2 av 3 kilometer redan tillryggalagts. Och att nu återstår endast 1. A walk in the park. Vi har inte ens vandrat i en timme.


-7115 steg, säger Alexander och sätter sig ner på en sten. En tjocktröja och en påse vaniljbullar byter ägare innan jag och Christofer vandrare vidare.
– Räkna med att det tar minst en timme, säger jag med en blick på berget där uppe. Det heliga.

Atoklimpen

Strax börjar den verkliga bestigningen. Bergsknallen. Klimpen liksom. Ett offeraltare, i modern tappning, dyker upp. Vi ger inte av mer än vår tid och vår uppmärksamhet.


Christofer har investerat i vandringsstavar och ångar på som som en liten bergsget. Här uppe är det rätt många vandrare ändå. Vi går över berghällar och uppför branter.
– Lite som Bukhansan, kan jag inte låta bli att tänka. Berget där draken bor.

 Atoklimpen Atoklimpen Atoklimpen
Atoklimpen

Vid sista slutbranten är det nog ändå. Bergsgetter och allt det där till trots. Jag hänger av Christofer. Sätter honom på en sten med båda ryggorna. En OLW nötmix och en påse torkad mango byter ägare.


Atoklimpen
Atoklimpen

Själv är jag målstyrd mot toppen.
– En halvtimme. Minst, säger jag bakåt mot nötmixen. Jag har två summit failues bakom mig bara senaste månaden. En tredje är mer än mitt vandringsego skulle kunna hantera.


Atoklimpen

Forcerar en rullgrusbrant. Rundar två avhängda gubbar på en avsats och sedan en avhängd hund med matte. Bara jag och två småtjejer klättrar vidare mot toppen.

Atoklimpen

Det blåser som sjutton på toppen. Fleecen hängde jag visst av samtidigt med Christofer och nötmixen. Tar några foton. King of the world, hinner jag inte ens tänka. Har två avhängda killar att hämta upp. Och den där timmen har redan gått.

Atoklimpen
King of the world på Atoklimpen

Atoklimpen

Christofer väntar snällt där jag satte honom. Nötmixen not so much. Nere vid tjärnen, no sign of Alexander.
– Det finns tre alternativ, säger jag till Christofer. Att han gått ner till bilen, att han är här uppe någonstans fast vi inte ser honom, att han gått efter oss mot toppen, men gått fel.
Vi chanser på nummer ett. Har vi fel blir det en lång dag. Någon lunch vid bäcken blir det hur som haver inte.

En bit ner möter vi Alexander. Han har varit nere vid Atostugan och vänt. Har 17.000 steg redan mot mina 13.000. Vid 20.000 vankas det medalj, säger Fitbit. Jag delar ut två Snickers. Vi kör hemåt och kokar oss vår pasta i stugan. Sjukt nöjda med dagen. Var och en på sitt sätt.

Fakta om Atoklimpen och vandringen dit

Vandringen till Atoklimpen når du genom att åka väg 73 förbi Joesjö och nästan fram till norska gränsen. 2km från Norge, precis efter Boxfjäll, är det skyltat in till vänster.

Parkera på parkeringen. En 700 meter lång grusväg leder till Atostugan. Här startar stigen till Atoklintens topp, 3 km enkel väg.

Atoklintens högsta punkt är 1006 m.ö.h. Men eftersom man startat på 600 meters höjd är vandringens stigning bara 400 meter.

Upp och ner utan längre pauser tog 3 timmar för oss.

Atoklimpen

En 9 km nyanlagd vandringsled i Autoklintens naturreservat finns också. Vandringen börjar längs samma stig, men vid tjärnen och skylten efter 2 km viker man då av vid sidan av berget. Om man vill göra sin bestigning längre, kan man här välja den längre sträckningen tillbaka.

Atoklinten är ett heligt samiskt berg, som tillbads, åkallades och offrades till. I området finns gott om samiska fornlämningar i form av härdar, försvarsanläggningar, renvallar mm.

Atoklimpen

Läs om alla våra vandringar här.

Missa inga inlägg. Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook och på Instagram.

2 kommentarer

  1. Gillar ditt sätt att skriva, och bilderna! Wow!

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *