Det enda man kan vara säker på att det kommer exakt en varje dag. Solnedgång alltså. För oss har våra resor mer och mer kommit att handla om var vi ska positionera oss för att bäst njuta av dem.
Vi har stått på toppen av skyskrapor, suttit upp-pallrade på trånga avsatser på pagodor, klättrat upp på berg, åkt flodbåt. Allt med kamerorna i högsta hugg. Ibland har vi blivit riktigt belönade, ibland helt snuvade på den fantastiska solnedgången av något elakt och missunnsamt moln.
Vi har googlat tider i förväg, tom bokat flygavgångar för att timea.
Men ibland har vi också fullständigt överrumplats av solnedgångar där vi minst anat det.
Här är de, våra allra bästa tips på var man ska befinna sig om man älskar en vacker solnedgång:
1 Hos de vilda hästarna i Namibia
-Egentligen kunde du skriva fucking-anywhere-in-africa som nummer 1, förslår Christofer gentilt när denna post ska skrivas. Och det stämmer förstås. Kanske ska vi återkomma i ett framtida inlägg med Afrikas bästa solnedgångar, för de står verkligen i en klass för sig. Men nu ska detta föreställa ett demokratiskt och på alla sätt politiskt korrekt inlägg och då fördelar vi vänligen graserna jämt över hela planeten.
I stark konkurrens, vår allra mest fantastiska solnedgång i Afrika och därmed i hela världen är den vi tillbringade hos de vilda hästarna i Namib-öknen i södra Namibia, utan för den lilla orten Aus.
Det var inte ens planerat, vi hade tillbringad dagen på en dagsutflykt ute vid havet vid Luderlitz och i spökstaden Kolmanskop. Solen var på väg ner. Vi var på väg tillbaka till vårt lilla anspråkslösa hotell i Aus, väl medvetna om att i det djurtäta Afrika bör man aldrig köra bil efter mörkets inbrott.
På en ingivelse sa vi till varandra, vi svänger in till de vilda hästarna igen, samma vattenhål som vi även besökt på morgonen samma dag.
Det blev en solnedgång att minnas!
2 Sockertoppen, Rio de Janeiro
Sockertoppen, eller Pao de Acucar är det berömda, just sockertoppsformade berget som avslutar Copacabana norrut. Hit upp leder en av världens klassiska linbanor. Tydligen inget för höjdrädda, Vagabond har utsett den till en av världens mest nervpirrande linbanor, men detta faktum är dessbättre inget som besvärar oss.
Här tillbringade Gunilla och hennes dotter Alva en fantastisk och oförglömlig solnedgång. Att vi flugit 12 timmar över Atlanten natten innan och sedan varit igång hela dagen, glömde vi snabbt bort, för en sån här solnedgång det ser man inte många gånger i livet.
3 U Bein Bridge Amarapura
Det är ingen överdrift att påstå att vi åker till Mandalay överhuvudtaget, mest för att se solen gå ner över denna bro. Vi har sett fotona, nu vill vi uppleva det själva.
U Bein Bridge i Amarapura är 1,2 km lång och tros vara den äldsta och längsta teak-bron i världen. Eftersom det finns ett stort munk-kloster i Amarapura, är förstås drömmen att fånga ett koppel munkar på väg över bron.
Bron, solnedgången och eventuella samarbetsvilliga munkar ska fotas från en båt på sjön som bron korsar, har vi läst. Väl på plats visar det sig att alla båtarna är bokade. Det som återstår, förutom att själv vandra bron fram och tillbaka medan solen står lägre och lägre, är att positionera sig i strandkanten nedanför bron med kamerorna redo.
Och till slut kommer de förstås, våra alldeles egna små munkar.
4 Bilfärjan mellan Europa och Asien, Istanbul
Genialt i sin enkelhet. Denna färja korsar Bosporen och förflyttar dig på en kvart mellan två världsdelar. Den är till för biltrafik, men även fotgängare har möjlighet att lösa biljett och åka med på ett minimalt övre däck.
Den livliga båttrafiken i ett av världens mest trafikerade sund, tutar och brummar. Det luktar hav och bensin på en och samma gång. Vinden blåser i håret. Fiskmåsarna har helt klart varit med förr och vet var det kan vankas något att äta. De följer outtröttligt med färjan hela vägen varje runda fram och tillbaka.
När vi närmar oss Europa igen går solen ner över Sultanhamet. De många moskéernas tinnar och torn tornar upp sig i som siluetter i motljus. En turkisk flagga är hissad. Istanbul när det är som vackrast?
5. Galle Face Hotel
Indiska oceanen har inte riktigt velat leverera. Plötsliga regnskurar, dis och ordinära tråkig-moln har stått i vägen för oss och den solnedgång vi så väl förtjänat under vår resa på Sri Lanka. Först sista kvällen lossnar det och då ordentligt.
Stratocumulus har vi googlat fram att denna molntyp heter. Böljande, lätta moln som ger solen oanade möjligheter att ”make the most out of it” , så att säga.
Lägg därtill en imponerande flagghalnings-procession och champagne, så sällar sig denna solnedgång definitivt till de bästa vi upplevt.
Välkommen att följa 4000mil på Facebook för fler resetips och reseberättelser.
Vackert värre! Härligt inlägg!
Tack!
Wow underbara bilder och härligt inlägg!!! Trevlig helg!!!! Kram
Tack! Ja det är enkelt att ta fina bilder när man serveras sånna solnedgångar.
Trevlig helg till dig också!
Åh, solnedgångar när de är som bäst! En av höjdpunkterna när man är ute och reser 🙂 Bästa solnedgången än så länge är när vi var på fisketur i Oman och såg solen gå ner över Musandambergen. Sen är inte de grekiska solnedgångarna så dumma de heller… drömmen är Santorinis (tillsammans med miljoner andra turister gissar jag)…
Ja håller med, det gäller bara att ta vara på dem på resorna!
Oman låter spännande. Finns (förstås) med på min lista, frågan är bara när man ska lyckas ta sig dit.
Om Santorini har jag hört att solnedgången är bäst off-season. På sommaren blir det oftast dis. Har dock inte varit där själv än.
Oj vad maffigt! Härligt att hitta så där mycket solnedgångar. Jag vet inte, alltså solnedgången över slakthusområdet Stockholm och från takterassen i Independencia i Peru är likvärdiga. Eldande röda och härliga.Spelar nog ingen roll vart på jorden man är, utan snarare motivet. Island med sina dramatiska skyar var också magnificent när solen var framme en dag och gick ner.
Ja motivet och tur med vädret.
Fast det tycks lättare på vissa håll i världen både med motivet och turen… 🙂
Island ska vi till i sommar, ser verkligen fram emot det!
Inte visste jag att ni aktivt letar solnedgångar. Då rekommenderar jag Land’s End och Porthmeorstranden i St Ives i Cornwall men också Västra Hamnen i Malmö med Öresundsbron och något plan från Kastrup i fonden. Det sistnämnda sommarhalvåret eftersom solen då hunnit flytta sig nog västerut för bron och Danmark. Vi har ”Good night Sun” konserter på Sundspromenaden då.
Ja men gör inte alla det, höll jag på att säga? Fast jag vet ju egentligen att inte alla bryr sig så mycket om just solnedgångar.
Jag tycker att vi, ju mer vi reser ”vet” vad vi gillar och söker upp det; soluppgångar, solnedgångar, att klättra upp på saker och titta ner, skybarer osv. Och nu senast ett nytt intresse; afternoon tea… 🙂
Och Cornwall blir jag bara mer och mer sugen på!
Vilket härligt inlägg och oerhört vackra bilder!
Tack!
Det var lite vårt att välja mellan alla vackra solnedgångar, men till slut lyckades vi!
Jag har nog aldrig varit så avundsjuk (och glad för er skull) på en solnedgång som er nr 1. Jag älskar hästar. Jag älskar solnedgångar. Jag drömmer om att få åka till Namibia och ni har fått allt. Tack för inspiration!
Ja den var verkligen helt sjukt vacker! Dessutom inte planerad, vilket förmodligen gjorde det ännu bättre. Och vi var helt ensamma med hästarna osv. Vi drömmer om att återvända till Namibia en dag.
Hoppas att du kommer dit snart också!
Ja, det oväntade är ju oftast bäst. Tack, det hoppas jag med!
Verkligen något man aldrig kan få nog utav. Så vackert! 🙂
Så sant!
Såg att du hade en fantastisk solnedgång från Bali också nyligen!
Trevligt trevligt, och solnedgången från Galle Face Hotel fick jag ju själv se för en dryg vecka sedan. Inte dåligt inte. Borde kanske göra ett liknande inlägg själv någongång 🙂
Ja, vad kul att solnedgången vid Galle Face var lika vacker för dig!
Ja men gör ett solnedgångsinlägg du också, ska bli kul att läsa!
Ljuuuvliga bilder, det finns få saker som gör mig så lycklig som vackra solnedgångar…
Tack och ja, håller med!
Waow! Helt fantastiska bilder! Namibia står ganska högt upp på min bucket list. kan iofs gärna åka till de andra ställena oxå 😉
Ja jag missar ju inte ett tillfälle att lobba för mitt favoritland Namibia.
Och alla solnedgångar där under två veckor hade i princip platsat på denna lista.
Fantastiskt!! Den i Afrika kanske var lite extra imponerande <3
Ja den var härlig! 🙂
Oj, så många fantastiska platser för solnedgångar! Ni har verkligen gjort bra research. 🙂
Själv försökte jag tajma en solnedgång från New Yorks högsta byggnad i somras genom att köpa biljett till exakt rätt halvtimme. Men jag blev snuvad på konfekten då det var dimma! Så kan det gå.
I New York kan jag annars rekommendera solnedgången från takbaren Press Lounge på hotellet Ink48.
Ja men så där blir det ju ibland. Vädret kan man ju inte rå på.
Ska kolla upp den baren nästa gång jag kommer till N.Y. Takbarer kan man aldrig få för många av!
Du skojar! Låter ju ännu bättre att ros över med roddbåd över till Högbonden! Ännu mer avskilt från omvärlden 🙂
Ledsen om jag förstör en väldigt vacker bild för dig nu, men det var motor på ekan…
🙂
Dock påverkade ju båtens storlek på ett väldigt påtagligt sätt antalet besökare på Högbonden, tror att det var vi och två till på hela ön.
Underbar plats i alla fall, jag har bloggat om Högbonden här:
https://4000mil.se/index.php/hoga-kusten/
Grunnar också på ett inlägg om vackert belägna fyrar och då kommer ju absolut Högbonden att få vara med.
Vilka mäktiga solnedgångar! Afrika alltså, jag tror att jag måste återuppleva det någon gång och ta mig till fastlandet som i bilderna ovan. Fantastiskt! 🙂
Ja Afrika är verkligen något extra. Ser fram emot Zanzibars solnedgångar också nu i januari. En tror att fastlandet och savannen är ännu bättre.