I min värld är det ganska enkelt ändå.

I en tid av global pandemi gör alla sin del. Är en del av lösningen. Man följer de rekommendationer som myndigheter utfärdar och tänker inte att man vet bättre och är smartare än dem. Eller att ens egna behov går före.

Rekommendation att avstå onödiga resor inom Sverige

Om rekommendationen är att avstå från alla icke-nödvändiga resor inom Sverige, som i våras, så stannar man hemma från sådana. Man drar inte iväg på weekend till södra Sverige, och inte på skidresa till Norrbotten heller. Punkt.

Dessa restriktioner fanns ju för att inte riskera att regioner med mindre sjukvårdsresurser skulle drabbas hårdare än de klarade av pga tillresande turister. I Västerbotten, där vi bor, kan vi också se effekterna av detta så här i efterhand. Vår sjukvårdsregion överbelastades aldrig utan har kunnat leverera fullgod vård till sina innevånare hela våren och sommaren. Och det är vi tacksamma för.

Avrådan från icke-nödvändiga resor utomlands

Om UD avråder från resor utomlands stannar man förmodligen hemma i Sverige. Själva skulle vi aldrig få för oss att resa utomlands under de omständigheterna, eftersom vi är alldeles för medvetna om de oerhörda risker det medför. Inga försäkringar gäller. Om olyckan är framme kan man bli tvungen att skuldsätta sig för livet. Eller har kanske inte alls råd att köpa den vård som behövs för tillfrisknande. Om någon i min närhet åkte utomlands då, skulle jag vara oroad och bekymrad.

Tro mig, jag vet att olyckor kan hända när man minst anar det

Men om en helt okänd person åker utomlands under de förutsättningarna, skulle jag ändå känna att jag inte riktigt har med det att göra. Möjligen skulle jag försiktigt fråga om personen var medveten om riskerna. För som sagt, det kan bli tragedi av det hela.

Men nu då, är det “egoistiskt” eller “idiotiskt” att resa?

Nu avråder inte UD från hela världen längre, 25 länder är undantagna. Med reservation för att den som reser måste hålla sig uppdaterad och veta reglerna i det aktuella landet och att förutsättningarna kan ändras snabbt.

Jag har försiktigt, försiktigt kollat läget. Vart går det att resa nu? Vart går det direktflyg? Hur ser det ut? Inte tryckt på någon bokaknapp än, snarare sonderat läget. Känslan är dubbel. Längtan, nästan som ett rus i kroppen, bara av att läsa namn på destinationer. Zermatt, Santorini, Colmar…

Men också lite rädsla. För tanken hamnar lätt i scenarion där jag eventuellt inte kan kontrollera förloppet. Tätt intill någon okänd på flyget. Sjukdomssymptom i ett annat land än mitt eget. En trängselsituation som jag inte har möjlighet att ta mig ur. Flyg tillbaka hem som ställs in. Etc.

Det finns de som bokar och åker nu. Och det är från min sida helt upp till dem. Corona-smittan finns redan i både Sverige och det besökta landet. Det är ingen som riskerar att föra smitta till en plats som inte har den i det här läget. Det är vi långt bortanför. The monster is already inside the buildning. Too late to look the door.
Det handlar i stället om att världen just nu inte är förutsägbar och att man kan råka ut för problem om man åker.

Cinque Terre

Coronaskammen

Men det är något som börjar krypa längs ryggraden på mig nu. För visst har det uppstått en Corona-resskam? De som reser skuldbeläggs och skammas. Får tillmälen av okända människor på sociala medier. “Egoist!” Och jag har jättesvårt att förstås varför. Skuldbelägga och skamma kan vi möjligen göra med de som inte håller avstånd, de som struntar i restriktioner och råd. Var på jorden de nu befinner sig. Hemma på Coop, i Gräbbestad eller på Rhodos. De som genom nonchalans sprider smittan vidare. Om det nu är så att skuld och skam får människor att rätta in sig i ledet.

Men den som reser utomlands nu till något av de 25 länderna och håller avstånd, tvättar händerna och allt det där andra genom hela resan, varför är det hen gör skamligare än att resa till Österlen vecka 31? Jag kan inte se det och jag tycker att det är sorgligt att vi blivit så otroligt ivriga i att kasta oss över andra människor med glåpord och anklagelser.

Så kommer vi att resa någonstans?

Så hur blir det för oss nu då? Blir det några tryck på boka-knappar? Ja vi kommer att resa vecka 39. Någonstans. Vart har vi inte bestämt än. Det skulle kunna bli utomlands. Till någon av de godkända länderna då förstås. Eller så blir det inom Sverige. Vi får se. Det är ju flera veckor kvar att bestämma sig på.

Läs också: Våra 10 bästa resor – innan världens stängde

Missa inga inlägg. Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook och på Instagram.

 

Etiketter

8 kommentarer

  1. Bra inlägg! Precis så! Jag säger att jag vägrar låta mig skammas av att jag drog iväg till Malaga i augusti, och åker till Polen i september. Självklart följer jag rekommendationerna här, och läser på och rättar in mig i ledet m.a.p vad som gäller på stället jag väljer att besöka!

    Hoppas ni hittar någon trevlig resa vecka 39!

    • Gunilla Yourstone

      Ja det viktiga är att man sköter sig Corona-mässigt. Oavsett i vilket land man befinner sig.

  2. Vi reser till Polen och Tjeckien om en och en halv vecka, två av de länderna som UD hävt avrådan ifrån. Håller helt med om att man ska följa rekommendationerna. Men nu är ju avrådan hävd till flera länder så vi kommer göra denna resa, dock med försiktighet. Vi reser med husbil, vilket vi tycker känns skönast. Vi kommer naturligtvis följa restriktioner på plats och ta hänsyn. Har bloggat om resan idag. Har inte upplevt något skammande än så länge och ser ingen anledning till det så länge man följer rekommendationer (vilket vi hela tiden varit noga med). Men det kanske kommer ändå, det vet jag ju inte.

    • Gunilla Yourstone

      Ja jag såg det, spännande att resa igen. Och husbil känns ju som ett säkert sätt att resa.
      Skönt att ingen är kritisk, jag har sett en hel del annars på sociala medier, tycker jag.

  3. Bra inlägg! Håller med dig! När ud lättade på avrådan drog vi under slutet av Juli till Mallorca. Pga coronaskammen som råder valde vi att inte prata högt om det efter som de få som visste om det kallade oss egoister och idioter. Vi var borta 12 dagar. Bästa dagarna någonsin. Mallorca var hur underbart som helst. Mycket lite turister vilket innebar gott om plats på stränder. Vi valde bo mindre pensionat i inlandet. På vissa ställen var vi helt själva. Nackdelen var dock att man var tvungen ha munskydd hela tiden förutom när man vistades på stranden och i poolen. Men accepterade man det var var det underbart. Visst åkte munskyddet av om man inte såg folk runtomkring:) vi ångrade ingenting. Flyget gick bra. Var trångt men alla hade munskydd o det kändes tryggt. Vi blev inte smittade. Spännande med resa v.39 🙂

    • Gunilla Yourstone

      Det är ju den delen som känns lockande. Att åka till kända platser som brukar vara fyllda med turister i folktomt skick. 🙂 Jag var nästan på väg att boka Santorini nu i höst av just den anledningen. Men sen tog alla charterbolagen bort den destinationen när Grekland införde Coronatest-krav.

      • Det jobbiga är att restriktioner och regler är så flyktiga. När du bokar eller planerar gäller en sak men det kan ändras över bara några dagar (se Norges underliga utpekande av olika svenska regioner som ändras var och varannan vecka – stackars Värmländska handlare).

        Risken att hamna där ute och inte kunna ta sig hem eller rent av inte komma in på plats är inte obefintlig.

        Sedan har vi skillnaden mellan de officiella reglerna och det som prakticeras lokalt. Man skulle kunna tycka att ett land som Danmark skulle klara den kommunikationen men icke!

        Sedan har du det att vi svenskar blivit paria pga vår Corona strategi. Det gäller nog att hålla låg profil med nationaliteten där ute. Inte särskilt kul!

        Man vill ut – längtar sig tokig – men det förnuftiga är naturligtvis att avvakta tills det finns vaccin. Vaccinen kommer inte att lösa allt men jag tror att det kommer att få en stor symbolisk betydelse och att världen blir öppnare igen.

        Jag bävar för November, December och Januari. Har inte varit i Sverige under de månaderna på fyra år. Vad gör man?

        • Gunilla Yourstone

          Mitt intryck är inte att svenskar är paria. Tvärt om börjar ju många tills på oss nu som ett föregångsexempel.
          Men ja, allt ändras snabbt. Norge har jag helt uteslutit som resmål för åratal framöver.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *