I går kväll landade vi hemma igen efter 10 dagar på resa. Vi har bilat ner till Öland, precis som vi nämnt tidigare på bloggen att vi skulle göra. Men det var lite dramatik innan, för väderprognosen såg allt annat än bra ut fram till bara dagar innan avresa. Så vi var inne på både Halland och västra Skåne istället och även till och med att ställa in och stanna hemma när det såg som värst ut, innan prognosen ljusnade och vi landade i att verkligen åka till Öland som planerat.

Det är väl nackdelen, höll jag på att säga, med att resa med egen bil och avbokningsbara hotell, att man kan vela och ändra sig nästan precis hur mycket som helst.

Vår resa

Huvudmålet för vår resa har alltså varit Öland. Men vi har även hunnit med fler saker på vår resa. En par timmar vid Höga kusten, en lunch-vandring på Sörmlandsleden, Kalmar, nationalparken Store Mosse i Småland, “Världens vackraste väg”, enligt egen slogan, nämligen Vallevägen i Västergötland, inte mindre än 4 landskapstoppar och även besök hos både pappa i Gävle och syrran utanför Falköping.

Vi har gått 20.000 steg mest varje dag, ibland nästan 30.000.

Höga kusten

Att möta våren

Våren har vi verkligen sprungit rakt in i på denna resa. Från 50 cm snö kvar på baksidan hemma i Umeå (norrläge) och snö i luften bara dagen innan avfärd till att vi suttit och glassat i sommartemperaturer på Öland.

Våren var visserligen sen i hela Sverige i år. Veckorna innan avfärd kunde vi notera att temperaturerna var ungefär de samma i hela landet. Oavsett om man befunnit sig i Halmstad, Borgholm eller Umeå.

På vår väg ner genom Sverige kunde vi inte se någon skillnad på lövsprickningen från Gävle och ner till Kalmar. Samma halvkala läge.

Men när temperaturerna började stiga på Öland har allt spruckit upp mer eller mindre framför våra ögon. Vi har kunnat se skillnad på vårens framfart från förmiddag till eftermiddag. Typ.


Vitsippans återkomst

Detta blev våren då jag insåg hur mycket jag har saknat vitsippan i mitt liv.

När jag var barn var vitsippan en av de viktigaste blommorna. Dess ankomst kom med vår och vitsippan plockades och sattes i vas frenetiskt. Hur mycket de vuxna än bedyrade att den vissnade så snabbt och gjorde sig bäst kvar på sin stjälk ute i naturen.

Sedan föll vitsippan i glömska. På universitet i Linköping eller under Stockholmsåren hade jag väl fullt upp ändå. Utan att ägna vitsippan en tanke.

Men så läste jag det tidigare i år någonstans. Att vitsippan den finns ju inte i Västerbotten (i alla fall inte i den mängd och form de var tänkta att framträda i). Och då var det som att något hände i mig. Jag mindes plötsligt vitsippan och insåg att det var åratal sedan jag såg den. Och jag insåg plötsligt hur mycket jag saknade den!

På Öland har jag frossat i vitsippor. Badat i dem formligen, i Vickelby ädellövskog, i synnerhet, men även på andra platser. Äntligen är vitsippan tillbaka i mitt liv.

Så hur var vandringen på Öland?

Jo tack bra, vi har haft fina dagar. Av 4 heldagar på Öland har vi gjort en heldagsvandring och två dagar har vi “duttvandrat” med en vandring före lunch, lunchpaus och så en vandring efter lunch.

Många av de finare vandringarna på Öland är enligt vår erfarenhet inte dagslånga, så det har passat bra att göra så.

Vi har hittat en fin variation av alvar, kust, lövskog och tallskog. Lite av varje och inte för mycket av något.


Mörbylångaleden

Men Mörbylångaleden då? Undrar vän av ordning nu. För visst har vi pratat om att vi ska gå den?

Men nej så blev det inte. Ju mer vi läste på och hörde oss för, desto mer förstod vi att Mörbylångaleden är inte en så himla spännande vandringled egentligen. Många transportsträckor och lite enformig här och där. Bland annat rycktas det att en hel dagssträcka på ca 2 mil, går spikrakt över ön från en sida till en annan. Utan en enda krök längs vägen.

Corona-harangen då?

Jo just det, vi höll så när på att glömma.
Vi har förstås hållit oss för oss själva. Tillbringat hela dagarna utomhus och längs ensliga vandringsleder. Eller i egen bil då. Luncherna har ätits utomhus, under våra bildagar har vi tagit en lunchvandring mitt på dagen och ätit matsäck på något naturskönt ställe.

Till och med vissa middagar har vi kunnat sitta ute och äta. Övriga har intagits på lugna, städade och glest befolkade restauranger.

Sedan har vi besökt min syster och ätit middag med hennes familj en kväll. Men grundat på empiriska studier i min omgivning tror jag att de flesta har träffat några nära personer utanför kärnfamiljsbubblan någon enstaka gång under denna 15 månader långa pandemi? Och pappa är ju vaccinerad och klar sedan mer än en månad tillbaka. Så jag tycker faktiskt att vi kan ge oss själva corona-godkänt. Avvikande åsikter om detta kan med fördel mejlas till helstbarapositivrespons@gmail.com.

Christofer, syrran med man och yngsta son, samt hundar

Och hur känns det nu?

Nu känner vi oss som nya människor nästan. Som vi behövde detta! En energipåfyllnad i form av intryck, sol, hav och vår. Pratar redan om nästa Sverige-resa. När kan den bli av? När finns möjlighet och lucka i kalendern?

Och skriva om det vi sett, gjort och upplevt på denna resa, det vill vi gärna göra. I lagom takt och efter lust, intresse och glädje.

Etiketter

20 kommentarer

  1. Är helt sjuk av längtan till Öland efter att ha läst detta och efter att ha sett era bilder på Instagram. Ser fram emot att läsa de kommande inläggen om resan! Vi var i Småland i helgen som gick och i lördags var jag nästan på väg att åka till Öland över dagen men sedan prioriterade jag att fortsätta rensa ur min mammas hus istället. Och där fanns det i alla fall också vitsippor som har varit en av mina favoritblommor så länge jag kan minnas.

    • Gunilla Yourstone

      Småland är ju också fint, tänker jag efter att ha tillbringat ett drygt dygn nu även i detta landskap. 🙂

  2. Tänk vad lite ombyte gör för själen :). Jag kan till och med leva en månad på en hotellövernattning. Ni verkar ha haft en riktigt fin resa.

    • Gunilla Yourstone

      Ja man behöver ombytet. Eller vissa av oss mer oroliga själar behöver det i alla fall. 🙂
      Det denna pandemi har lärt mig att jag njuter lika mycket av att se nytt i Sverige som utomlands.
      Bara en utflykt i närområdet kan man leva på just nu.

      • För mig har det nog haft lite motsatt effekt med Sverige. Jag uppskattar fortfarande de små sakerna och friheten vi har, men det känns som att jag uppskattade Sverige mer före C. När jag valde det frivilligt 😅🙈. Jag går ju igång på det annorlunda, och det blir inte samma kick här hemma.

        • Gunilla Yourstone

          Hehe, för mig var det tvärt om. Gillade inte ens att resa i Sverige innan. 🙂

  3. Vilken härlig resa ni haft och det var så kul att läsa eftersom vi älskar Öland och efter överlåtelse av vårt hus till helgen ska vi ratta husbilen dit!
    Vallebygden är en av mina favoriter efter 30års boende i Varnhem och i förra veckan var vi ute där på en heldag bland körsbärsblom och grönska.
    På Store Mosse vandrade vi runt sjön vid påsk och kunde så bocka av vår nionde nationalpark.
    Förstår om ni kommer hem som pånyttfödda….

    • Gunilla Yourstone

      Härligt att du känner till Vallebygden så väl. Min syster har bott 20 år i närheten men visste inte om denna trakt/väg innan jag föreslog att vi skulle åka dit. 🙂
      Vi var där i söndags och vandrade bland körsbärsträden.

  4. Öland är alltid en höjdare, kul att ni kom dit!

  5. Marianne

    Å så härligt att få läsa om er resa ! Har väntat…. !

    • Gunilla Yourstone

      Ja nu känner vi att vi kan skriva igen när vi har fått varit iväg och upplevt nytt! 🙂

  6. Härligt med energipåfyllnad! Grattis till den och kul med Öland!

    Sedan säger jag som jag sagt till några andra som ifrågasatt både helgen i Abisko och Kalmar (vi flög till båda ställena) – “ni har nog träffat fler på ICA Maxi en fredageftermiddag efter jobbet än vi har gjort på den här resan”. Stämmer dessutom ofta ganska bra.

    • Gunilla Yourstone

      Det är det nya fritidsintresset, när man är modig nog att skriva om sitt liv. Att utbrista: ”Gick ni på restaurang (en gång på 6 månader)! Mitt i Corona!”
      Jo de är ju som öppna, så det är typ meningen att man ska kunna göra det. Om man sköter sig och håller avstånd…

  7. Härligt med Öland. Och fina bilder. Vilken rolig resa med många olika platser.

    Men Mörbylångaleden med 2 mil rakt över ön, över Alvaret, är häftigt. Annorlunda landskap med massor av blommor i det karga. Så det har ni kvar.

    • Gunilla Yourstone

      Ja vi blev avrådda av så många. Men absolut så är Alvaret fint. Vi gick en kortare sträcka.

  8. Låter (och ser) vidunderligt ut!👍Gläds med er 😊!

  9. Glad för er påfyllnad!

    • Gunilla Yourstone

      Man inser ju nu efter den här vintern hur mycket det betyder att få byta ut vyer och omgivning då och då. Det är som att reset:à hela hjärnan.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *