De där platserna som rör vid ens hjärta. Och som man återkommer till, dras till igen och igen.
För vi åker ju sällan tillbaka annars. Men till Högbonden har jag varit tre gånger.

Högbonden

Första gången var 90-tal. Högbonden var fortfarande en okänd ö utanför Höga Kusten. En eka med motor körde oss över. I all enkelhet.
Vandrarhemmet hade bara funnits på plats i några år då. Inrymt i den gamla fyrvaktarbostaden, i drift ända fram till 1960-talet.

En ödslig, dramatisk plats. Den lilla linbanan från hamnen och upp. För varuleveranser och tunga väskor. Stigen för oss vanliga dödliga. Som bär uppåt på klippan. Högst där uppe finns fyren och fyrvaktarbostaden på kanten av klippan som stupar ner mot havet. Sveriges andra högst belägna fyr, men sin lyspunkt 75 meter över havet.

Högbonden

I källaren finns ett litet museum med fyrens historia från den byggdes 1906. Som mest bodde här 21 personer. En liten skola fanns till och med för barnen.

Utsikten att dö för från det enkla vandrarhemsköket.

Högbonden

Nästa gång har det hunnit bli 2000-tal. Det är jag och Christofer som unnar oss några semesterdagar utan barnen. The early years och vi har egentligen nog bara av varandra. Men en utflykt kan vi unna oss också. Till Bönhamn, det söta lilla fiskeläget som båten till Högbonden utgår ifrån. Nu är det nyanlagd parkering ovanför byn. Servering och souvenirbutik. En kö som väntar i solgasset. Ekan är en färja, vi blir en liten delegation som åker över och vandrar stigen uppåt. Ett café har öppnat bakom fyren.

Bönhamn
Bönhamn
Bönhamn
Bönhamn
Bönhamn

Utsikten är den samma. Från det där fönstret i köket. Och från bänken under fyren. Havet det väldiga.

En tredje gång blir det med barnen. Sommaren 2013 när vi hyr en stuga vid Höga Kusten en hel vecka. Ännu mer folk, båtturerna har nog utökats? Men man kan gå ner och ut på udden om man vill komma undan och för sig själv lite.

Högbonden
Högbonden
Högbonden
Högbonden

Nästa gång, då blir det övernattning. Definitivt. Stillheten som kommer när sista båten lämnat för Bönhamn igen och bara den 22 nattgästerna finns kvar. När man har köket, den vedeldade bastun och de nötta sällskapsspelen för sig själv. Och utsikten, den utsikten.


Högbonden

Läs också: Slåttdalsskrevan och Slåttdalsberget – vandring längs Höga Kustenleden

Missa inga inlägg. Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook.

 

8 kommentarer

  1. Högbonden verkligen underbart.
    Två gånger har jag varit där, eller rättare sagt 1 gång på själva ön.
    Mitten av 60-talet, åkte vi precis intill ön. I eka med motor! Gick aldrig i land.
    Sommaren 2007 hyrde maken och jag en liten stuga 1 vecka i Häggvik.
    Då blev det besök på Högbonden.
    Övernattning lockar.

    • Gunilla Yourstone

      Ja det är det som fattas nu, den där övernattningen. Gärna i lite lågsäsong så man få ha ön för sig själv. 🙂

  2. Den här har Maria funderat på i ett par år så i sommar kan det vara så att det händer. Fint inlägg. Och uppenbarligen en fin plats!

    • Gunilla Yourstone

      En väldigt speciell plats med mycket känsla. Ska bara komma över min fobi för utedass innan jag bokar in den där övernattningen också. 🙂

  3. Elisabeth

    Toppen, nu kommer era inlägg upp på Feedly igen! Och Högbonden verkar jättefint!

    • Gunilla Yourstone

      Åh perfekt! Tack för att du sa till, det hade nog dröjt innan vi upptäckt det annars.
      Högbonden är verkligen speciellt. 🙂

  4. Högbonden är verkligen en fin plats. Jag åkte ut dit för några år sedan och skulle gärna åka tillbaka och även då spendera natten där.

    • Gunilla Yourstone

      Vi var faktiskt till Bönhamn igår och gick en vandringsstigar ut mot havet och kollade på Högbonden ”bakifrån”. 🙂

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *