Att resa innebär ju alltid ett visst mått av stök. Hassle.
Det är väskor som ska lyftas, släpas, dras. Placeras på bagagehyllor, på rullband och sen lyftas av igen.
Den här resan börjar som vanligt en dag innan den egentligen börjar. Eftermiddagståget från Umeå till Gävle. I djurvagnen. En boxer som inte vill sitta still, en chichiwawa som skäller varje gång kupedörren öppnas. En katt som om och om igen visar sitt missnöje där i buren under skynket.

En natt i Gävle senare är vi redo att resa på allvar. Tåget till Arlanda är en halvtimme sent. Vi har marginaler, så det är ingen katastrof. Vi får om och om igen påminna oss, det är ju midsommarafton idag!

Flyget till München är också en halvtimme sent. Värre, för vi har bara 70 minuter tillgodo för vårt byte. Hela planet har visst connecting flight. Stämningen blir inte bättre av att en stor amerikansk familj på 15 personer boardar först utan koll vare sig på sina boardingkort eller sina sittplatser. En hel flight trampar otåligt bakom dem.

Air Dolomites flight från München till Venedig är också försenad, men nu bryr vi oss liksom inte längre.

Hyrbilsuthämtning. Mmmm, like the taste of it. Långsamma köer. Uppgifter som redan angivits vid bokningen på webben ska långsamt matas in igen. En helt ny biltyp till ett annat pris än den som bokats ska erbjudas och föreslås till alla i kön. En i taget.
36 grader har vi på Venedigs flygplats idag. Jeansen som var helt rätt i morse i ett kylslaget Sverige blir ett sofistikerat tortyrredskap i kön där en strimma sol från takfönstret hittar av just min position i kön.

1,5 timme längs Italiens motorvägar. Det är lätt att glömma hur priviligierade vi är i Europas mest avlägsna och glesbefolkade hörn. Som slipper trängas och gnussa oss mot varandra till vardags.

Och så till slut kommer pulshöjningen. Sirmione längt ut på en smal halvö i södra Gardasjön. Vatten på alla sidor. Vi bor inne i fortet, visar det sig, måste köra över vindbryggan, genom de smala gränderna! Polisen vill se vår hotellbokning för att släppa fram oss.

Vårt hotell har en underbar bedagad charm och egen badbrygga med badstege ner i Gardasjön. Hortensiorna blommar, affärernas skålar med porslinscitroner är de samma som jag minns dem från tidigare Italien-resor.

Vi har bokat bord och sitter mot solnedgången. Insalata caprese, riktig Italiensk pizza med färsk ruccola. Solen går ner bakom andra bedagade hotell med badbryggor och tjocka badrockar med emblem på bröstet. Det här är mitt Italien. Vi är framme.

Vårt hotell, Hotel Pace, hittar du här.

 

Välkommen att följa 4000mil på Facebook för fler resetips och reseberättelser.

 

Etiketter

7 kommentarer

  1. Trevligt! Är redan nyfiken på om hotellets badstrand är bara för gästerna? Är det många fler stränder i Sirmione? Vi kommer bo i Desenzano, men undrar om vi borde ta med badkläderna till Sirmione.

    • Gunilla Yourstone

      Vårt hotell (Hotel Pace) hade ingen strand utan en badbrygga och den var privat för hotellets gäster. Alla hotell vid vattnet hade det så. Det fanns minst två publika badplatser inne i gamla Sirmione, så ta med badkläder! 🙂

      • Är de två stränderna svåra att hitta? Såg någon av de helt fantastiska ut? Vi tänkte satsa på en heldag i Sirmione i morgon.

        • Gunilla Yourstone

          Den ena låg vid norra udden. Vi såg den aldrig utan bara skylten.
          Den andra såg jag på östra sidan ganska nära kastellet. Såg tyvärr inte fantastiskt ut utan bara som ett ställe som funkar att doppa sig på, typ…
          För fantastiskt bad i Sirmione, kanske kolla om man kan hyra in sig över dagen hos något av lyxhotellen?

  2. Hittade dig precis på Instagram, herregud vilka fina bilder!!! Riktigt proffsigt tagna 😃

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *