Sommarhalvåret är alltid en hektiskt tid för oss. Så mycket man vill hinna med och göra.

Kanske särskilt nu sedan pandemin bröt ut? För nu är det verkligen bara sommarhalvåret som man har på sig att leva och uppleva känns det som. Vintrarna i pandemin är långa, mörka, smittfyllda och isolerade. Och skulle man få resa under vintern, så är det ju ungefär lika mörkt och kallt på alla de platser som man i så fall får resa till, så det känns inte jätteintressant att resa då längre.

Så det som ska hinnas med måste numera pressas in maj-oktober ungefär. Hela livet på halva tiden, kan jag känna ibland.

Men vad nu – nästa sommar är redan fullbokad och mer där till

Därför borde det kanske inte komma som någon överraskning, när jag redan nu, i början av september inser att nästa sommar, alltså 2022 är ju redan helt orealistiskt överbokad. Vi kommer inte att få plats med allt, hur vi än pressar och försöker.

Hur blev det så här?

Nåväl vi får helt enkelt försöka reda ut det hela. Steg för steg.

Vad vi har på gång för sommaren 2022

2 stycken studentresor

Min son fick en studentresa till förra sommaren. En som hela familjen skulle åka på tillsammans. Den kunde förstås aldrig realiseras, utan finns kvar på vänt. Om det går att åka nästa år, så står den förstås först i kö.

Men nu i vår går ju även min dotter ut gymnasiet. Förstås måste även hon få en studentresa. Om resande är möjligt.

Hela familjen tillsammans

Militär utbildning

Christofer skulle egentligen ha gått en viss viktig militär utbildning redan i somras. Men den krockade med min födelsedagsresa. Han har inte sett något utbildningsschema än, men vi tänker oss att den blir vecka 31 och 32 även i år. Så i så fall går dessa sommarveckor bort till den.

Jobba

Jag hade ju turen att få värsta superduper-semestern denna sommar. Hela 5 veckors sammanhängande, vecka 28-32. Sån semester har jag typ aldrig haft förut, jag brukar alltid vara inne och jobba minst en av de populära veckorna. Gärna två.

Så nästa sommar är det payback time. Helt klart måste det jobbas populära sommarveckor.

Husbilen

Christofers husbilsprojekt är ju med marginal färdigt till nästa sommar. Och då borde vi väl rimligen rulla iväg på något äventyr med den?

Tågluff

Men husbil till trots, det jag drömt om i ett antal somrar nu, utan möjlighet att förverkliga, är en riktig gammaldags tågluff, ända från Umeå och ner i Europa. Gärna 3 veckor eller mer. Nästa år måste det bara bli av.

Fusktågluff 2019. Med flyg ner till Zurich.

Sommarstugan

Ja sen har vi ju vår härliga sommarstuga där vi trivs så bra. Dessutom finns det saker som måste göras med den. En altan som inte är klar än och många andra projekt som väntar på att tas tag i.

Pappa i Gävle

Till pappa i Gävle åker vi ju varje sommar. Så det måste ju bli nästa år också förstås. Om vi inte gör en gemensam resa i stället, som vi gjorde nu i somras, till Dalarna.

Vandring i fjällen

Vandra i fjällen vill vi absolut göra. I år blir/blev det tre svängar. Till Ammarnäs, till Dala-fjällen och nu i september till Härjedalen. Ändå känns det som för lite. Bara 8 fjällvandringsdagar totalt.

Och Treparksmötet hann vi inte ens med i år som det var tänkt. Bulgarienresan dök upp på de planerade datumen och fick företräde.

Vandring i Europa

Vandring i fjällen är som sagt en absolut nödvändighet för oss. Men vi vill dessutom verkligen, verkligen komma iväg på en vandring någonstans i Europa också. En sån där, där man får packningen transporterad medan man själv går med dagspackning, önskar vi oss.

Vandring i Europa

Stugvärd

Jaha, sen kom dödsstöten. När vi satt hemma i stugan en kväll och spånade så där allmänt. Och så säger Christofer:
– Ska vi gå en sån stugvärdsutbildning? Och vara stugvärdar hos STF nästa sommar? Det vore väl härligt?

Ja, så klart vill vi ju det! Gud så roligt. Men NÄR liksom?

 

12 Comments

  1. Oj, ja hur ska ni hinna med allt? Men jag känner likadant, nästan hela nästa år känns fullbokad! Men nu blev jag dessutom också sugen på en vandring i Europa när man bara går med dagspackning och får hjälp med resten, riktigt gött ju. 🙂

    • Gunilla Yourstone

      Vintern har jag inte ringt vågat drömma om än. Man får se vad som händer först. Men nästa vår och sommar, då är man ostoppbar! 😊
      Att vandra med bagagetransport, det gjorde vi ju i Skåne förra året och gillade verkligen konceptet. Sa att det ska vi försöka komma iväg på varje år från och med nu! 👍

  2. Nämen visst kan du resa på vintern (bortsett från coronaproblem). Då åker man till de där ställena som är fullproppade annars. Venedig i surrealistiskt vinterdis, Krakow…storstäder med sevärdheter.
    Eller så gör man en hotellsemester till något man spanat in – spahotell med god mat i liten alpby där det lyser hemtrevligt efter mörkrets inbrott. Eller detsamma i någon fiskeby med maffiga atlantstormar så man känner att man lever.

    • Gunilla Yourstone

      Ja du har förstås rätt. Jag tänker nog lite för begränsat ibland. 😊
      Någon särskild fiskeby med atlantstormar som du vill rekommendera?

  3. Själv sitter jag nu i Berlin, och ska senare ta oss både till Sofia och Bukarest. Det blir en huvudstadsresa denna gång, då även Bratislava är inbokat. Ni kan läsa vidare på min blogg, bilresaieuropa.se

    • Gunilla Yourstone

      Har varit i båda dessa huvudstäder. Sofia bara för någon vecka sedan. Mycket historia i den stan. Trevlig resa! 🙂

  4. Så många möjligheter och begränsad tid…känner igen problemet!
    Att vara stugvärd lockade mig också, när jag stötte på dem under min vandring i somras. Men STF önskar att man ska vara värd minst tre veckor, gärna fem. Nej, det är jag för rastlös för 🙂

    • Gunilla Yourstone

      Ja hur ska man bete sig för att pressa in allt man vill göra?
      Om STF ska utbilda en och anställa en och så vidare så vill de ju förstås att man jobbar några veckor, det är ju naturligt. Jag tänker tvärt om. Att det skulle tvinga mig att stressa av. 🙂

  5. Så tänker jag om livet i allmänhet ibland, särskilt nu efter dessa speciella tider. SÅ MYCKET JAG VILL HINNA! Men inser också att jag är mycket lugnare nu, och att drömmar kan få förbli drömmar snarare att jag måste måste måste realisera alla mål. Det är en skön insikt!

    • Gunilla Yourstone

      Jag börjar också komma till ro med att allt jag inte kommer att göra allt jag drömt om. Tex känns det inte längre troligt att jag kommer att vandra till Everest base camp eller mount Kinabalu.

  6. Oj! Jag har inte en enda liten plan för nästa sommar än.

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *