Neuschwanstein – allt du behöver veta inför besöket

Neuschwanstein är en gigant. Ett av världens mest kända slott som massor av människor vallfärdar till varje år, 1,3 miljoner betalande besökare tar man emot här varje år. Hur många fler som kommer hit och bara ser slottet utvändigt finns det ingen statistik på.

Och visst är det ett maffigt slott. Förlaga till Disneys askungeslott, med tinnar och torn. Och dessutom synnerligen vackert beläget precis på gränsen mellan det Bayerska slättlandet och de tyska Alperna. Att det dessutom finns en synnerligen praktiskt belägen bro, Marienbrücke där besökarna kan få den perfekta ”Picture perfect” vyn (och bilden) av slottet, har sannolikt också bidragit till dess popularitet. Alla vill ju ta sin egen Instragram-bild, liksom!

Om Neuschwanstein

Men Newschwanstein är ju inget riktigt slott. Eller riktigt och riktigt, det är klart att det är, men alltså det är inte ett slott från den tid det ser ut att vara ifrån, utan byggt 1869.

Kungen av Bayern, Ludwig II, en drömmare som mer och mer förlorade sig i fantasier om den tid när kungar var allsmäktiga och styrde ostörda och oifrågasatta över sina riken.

Därför byggde han sig ett riktigt medeltidsslott med slottet Wartburg i Eisenach från 1067 som förlaga. Sitt slott byggde han mitt emot slottet Hohenschwangau här han själv växt upp. Medeltid och medeltid förresten. Hans längtan efter denna svunna tid hindrade honom inte alls från att installera både värmesystem, rinnande vatten och telefon i sitt slott.

Hur tar man sig hit

Hur besöker man då detta ”prinsesslott”?

Slottet ligger i den lilla byn Hohenschwangau, precis utanför staden Füssen i södra Bayern.

Majoriteten av besökarna verkar komma över dagen. Bil/hyrbil bör då vara det absolut smidigaste sättet. Att köra hit tar ungefär 1,5 timme från München. I byn finns ett helt gäng stora parkeringsplatser för dagsbesökare.

Ett annat alternativ är tåget. Tåg till Füssen från München tar 2 timmar. Det finns avgångar varje timme, varav vissa är direkttåg och andra innebär ett byte på vägen. Från Füssen tar man sedan lokalbuss 78 (eller möjligen 6909 som går mer sällan) till Hohenschwangau.

Upp till slottet, som ligger på en höjd är det nu antingen 20-25 minuters promenad i uppförsbacke, eller shuttlebuss, eller hästdroska som gäller. Inom parentes kan väl nämnas att de där hästdroskorna har försetts med elmotorer, så de stackars hästarna behöver bara gå upp och ner till och från slottet dagarna i ända, inte släpa på tunga lass av turister också.

Behöver vi skriva att vi förstås gick upp?

Invändigt besök

Neuschwanstein kan besökas invändigt. Vi var orutinerade nog att kolla biljetter ynka 2 veckor innan besöket och då var de givetvis slut. Inte bara för vårt datum utan även för resten av juni och hela juli.

Men skam den som ger sig, för vi kollade igen när vi satt på tåget samma dag och då fanns det ju biljetter till eftermiddagen. Förmodligen är det alla återförsäljare som släpper sina allotments samma dag och så blir de tillgängliga i webbshopen och i biljettluckan vid slottet.

Biljetterna på plats säljs nere i byn och inte uppe vid slottet. Även dessa sistaminuten-biljetter säljer sedan slut under dagen, så det gäller att snabbt slå till. Biljetter kostar 18 Euro för en vuxen.

Uppe vid slottet är det sedan tysk disciplin och precision som gäller. Som besökare släpps man inte in på borggården förrän tidigast 30 minuter innan sin bokade tid.

På borggården finns sedan ett tidtagarur, en stor klocka och en digital skärm med siffor. Under dessa attribut tre grindar. Det avgår en tur var 5:e minut. Var 5:e minut ringer klockan högt på borggården. Som vid inringning på en skolgård ungefär. Samtidigt slår den digitala skärmen om till en ny visning. Som identifieras av en tid och ett tresiffrigt nummer. Alla besökare med biljett till just denna visning kan nu gå in genom grindarna. 5 minuter senare stängs entrén för dem och nästa visning släpps in. Om man missar sin 5-minuters slot blir de inget besök. Helt enkelt.

Slottsturen är 30 minuter lång. Man får besöka en handfull rum; tronrummet, Ludwigs sovrum och sångsalen. Samt ett gäng passager. Mycket vackert och besöksvärt, om än något kort. Kanske är historien som berättas via audioguider om den världsfrånvända kungen den allra största behållningen?

Kungen som förmodligen vänt sig rätt många varv i graven vid det här laget. Han som slog fast att hit in till Neuschwanstein skulle aldrig någon främling få komma. Och nu kommer det alltså 1,3 miljoner främlingar om året!

Utvändigt besök

Men sen då, vad gör man mer förutom de där hårt hållna 30 minuterna inuti slottet (och de där nervösa 30 minutrarna vid klockan och grindarna, när man ängsligt tummar på sin biljett)

Jo man kan ju gå runt slottet. Vid framsidan finns en utsiktplats med en vy. 20 minuters promenad från slottets baksida finns alltså den berömda Marienbrücke där man kan ta riktigt bra foton. Sedan finns det ju en vandring till Tegelberg också, som vi berättade om i lördags. Här erhålls ytterligare vyer av slottet.

Om man inte ids göra hela den 3 timmar länga vandringen, rekommenderar vi ändå att man fortsätter upp en liten bit efter Marienbrücke, till den första utsiktsplatsen längs stigen.

Hur lägger man upp besöket?

Som sagt, de flesta kommer över dagen. Men så stressat jobbar ju inte vi. Vi stannar i Hohenschwangau i hela 2 dygn och lägger upp besöket enligt följande.

Vi anländer 13:13 till Hohenschwangau. Går till vårt lilla guesthouse och lämnar väskorna. Äter lunch på byn. Promenerar sedan upp till slottet där vi kollar in alla utsiktspunkter och genomför därefter ett invändigt besök i slottet sen eftermiddag.

Nästa dag startar vi tidigt, är uppe vid Mariebrücke redan vid 9:20 och får ännu bättre foton än dagen innan, eftersom besöksantalet är betydligt mindre och solen står i ett bättre läge nu. Sedan gör vi vandringen till Tegelberg och tar linbanan ner efter en lunch på toppen. Under sen eftermiddag besöker vi Ludwigs barndomsslott Hohenschwangau.

Nästa dag vandrar vi runt den lilla sjön som ligger i anslutning till Hohenschwangau, Alpsee och avslutar med bad i densamma. Samma buss som vi anlände med 2 dygn tidigare, 6909 13:13, stiger vi nu på och fortsätter till Garmish-Partenkirchen, som är vårt nästa stopp på tågluffen.

Fler slott i närheten?

Jawohl, svarar vi då med eftertryck. För som sagt, förutom Neuschwanstein, finns ju Hohenschwangau i samma by. Och lite längre bort även ytterligare ett slott som Ludwig II lät bygga, Linderhof.

Var ska man bo?

Okej om man nu inte bara ska komma över dagen, utan stanna längre i Hohenschwangau. Var ska man bo då?
Det finns ett 10-tal hotell och guesthouses att välja mellan i denna lilla by. Man kan förstås göra som amerikanerna och asiaterna och välja lyxalternativet AMERON Neuschwanstein Alpsee Resort & Spa. Perfekt läge och glamorös atmosfär. Men rätt dyrt.

Hotel Muller har också ett bra läge och ett resonablare pris. Själva bodde vi 10 minuters promenad bort från hästdroskorna på Romantiche Pension Albrecht, ett litet guesthouse med 7 rum. Här var lugnt och skönt och vi hade faktiskt en slottsvy från balkongen. Däremot tycker väl vi att ägarna kunde ha varit lite mer välkomnande och tillmötesgående.

Om byn Hohenschwangau

Först när vi kom tyckte vi faktiskt att Hohenschwangau var en ganska ocharmig by. Stora parkeringsplatser, busslaster av turister, kiosker med hotdogs och glass, pråliga souvenirbutiker.

Och ja, Hohenschwangau är ju allt detta. Men också en rätt charmig trevlig by när dagturisterna lämnat för dagen. Eller om man förflyttar sig bort från Neuschwanstein-kommersen en aning. Promenerar iväg över berget. Eller längs Alpsee´s stränder.

Var ska man äta?

Vi tycke att vi hittade rätt bra mat här. Om man undviker de där snabbmatskioskerna. Både Hotel Alpenstuben och Hotel Muller hade bra mat som vi var nöjda med.

Mer att göra i området

Neuschwanstein är ju den stora sevärdheten här. Men som sagt, slottet Hohenschwangau finns också alldeles intill samt då Lindhof på ett sådant avstånd att det kräver en biltransport.

Sedan finns ett museum om Bayerns kungar, som nog säkert kan vara intressant.

Om Ludwig II´s framtidsplaner

Kung Ludwig II var alltså officiellt galen. Åtminstone så här i efterhand, men kanske även då, för hans livlösa kropp hittades hastigt och lustigt i sjön Starnbergsee när han bara var 40 år gammal. Ligger halvnära till hands ändå att förmoda att någon (eller några) typ ledsnade på hand fäbless för att lägga alla statliga medel på kopior av medeltida slott.

Kung Ludwig rycktes alltså bort i förtid, som det heter. Annars hade han fler och än mer vidlyftiga planer. Neuschwanstein var ju bara halvfärdigt. Ett moriskt palats av Alhambraformat planerades också inuti slottet. Sant ett romerskt bad och ett kapell. Och fler tinnar och torn förstås.

Sedan fanns planer på ytterligare ett vidlyftigt medeltida slott. Men det hann alltså aldrig realiseras.

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.