Framme i Siena
Efter avslutad vandring, vår sista vandringsdag, tar vi en lunch i Siena. Enligt konstens alla regler, för här ska firas. Vi ska förstås sitta på torget Piazza del Campo, men inte nog med det. Vi ska sitta i första raden mot rådhuset och vi ska skåla i Aperol Spritz. För att fira att vi kommit fram, för att fira att vi gått så långt. För att fira att vi är så sjukt nöjda med vandringen.
Först efter denna tilldragelse är vi redo att checka in på hotellet. Ett hotell som ligger precis utanför den gamla staden. Vi får vårt rum och går upp. Svalt, tyst, mörkt.
Och det oerhörda händer, vi somnar! Vaknar strax efter 17. Googlar febrilt stadshustornet, Tower of Mangia. För där måste vi ju upp. Öppet till 19, får Christofer fram. På med kläderna och rusa ner till torget. 18:18 är vi på plats. Men biljettluckan är stängd. 18:15 står det på en skylt, att sista turen upp gick. För det är slot-tider som gäller. Varje 45 minuter hela dagen med start 10:00. Hm.
Vi missar huvudattraktionen i en stad vi besöker. Ovanligt. För att vara oss.
Om inte?
– När går vårt tåg imorgon? Frågar jag Christofer.
– 11:18, säger han.
– När måste vi ta en taxi till stationen då? 10:45?
– Ja, senast antar jag?
– Det blir precis perfekt, säger jag. Tidigare är bara dumt.
– Du får gå upp i tornet själv, säger Christofer.
Planen är glasklar. Om jag är nere vid rådhuset före 10 och får biljetter med första turen upp. Hur lång tid kan det ta att småjogga alla 250 trappsten upp, ta alla fräcka foton och filmer, njuta av platsen och sedan småjogga ner?
Borde gå på en 30 minuter. Max. Från rådhuset till hotellet är det 9 minuters promenad. Jag är då tillbaka 10:39. Våra väskor är förstås redan i receptionen, vi är utcheckade och klara.
Hotellportieren ringer en taxi, som kommer på 5 minuter. Det ger oss 1 minuts marginal. En vattentät plan, så vitt jag kan se.
Jag presenterar den omedelbart för vår hotellportier när vi kommer tillbaka till hotellet. Han ser skeptisk ut.
– You will not have time! Säger han med tyngd och en bekymmersrynka mellan ögonbrynen.
Men då känner han ju inte mig.
Nästa dag
09:10 är vi nere i receptionen. Checkar ut, lämnar in väskorna. 09:15 på väg ner mot rådhuset. 09:25 på plats framför stäng biljettlucka. Positionerar mig framför den. 09:30 börjar kön fyllas på bakom mig. 09:50 kommer biljettförsäljerskan. Går in bakom, men öppnar inte. 09:58 öppnar hon luckan. Jag köper en biljett. 10 Euro. Skrynklig, kramad, svettig sedel.
Småspringer mot trappan och tornet. Hurtfriskt tempo upp. Stannar bara för foton. Är uppe med gott och väl 1 minuts marginal till nästa ekipage. Vi blir bara 15 personer ungefär som släpps upp på första tids-sloten.
Filmar. Fotar. Tar djupa andetag och försöker hinna njuta. Detta är förstklassig utsikt. Inget man får missa. Eller sova bort.
Jag blir först ner också. Nu är det småjogg i det medeltida trapphuset. Nere redan 09:25. Christofer väntar ute på torget. Rask promenad upp till hotellet. Taxin rings efter och kommer på 3 minuter. Vi är före tidsschemat och kommer fram till stationen i god tid.
Sienas största sevärdhet fixad, checkad och klar. Det hotellportien sa aldrig skulle gå, det gick ju bara fint. Men så känner han heller inte mig.
Läs också: Allt om vår vandring i Toscana
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.
Wow! Säger bara wow. Det hade jag aldrig ens tänkt tanken på att göra. Jag ska sitta på plats på stationer, färjeterminaler och flygplatser i goood tid. Vilka nerver ni båda har😅
Hehe, själv älskar jag ”just-in-time”, logistikingenjör som jag är och allt. 🙂
Vilken självklar lösning, varför skulle man inte hinna med detta? 😀🏃♀️ Effektivitet är underskattad och perfekt planering. 👏🏻
Ja men eller hur! Hur skulle denna plan någonsin kunna misslyckas? Det fanns ju en hel minuts marginal. 🙂
Jag var uppe i tornet på väldigt skakiga knän och minns mest höjdskräcken. Däremot själva stadshuset som ligger i samma kvarter med väggmålningar från tidig medeltid – wow! Hoppas ni inte missade det, i annat fall är det ju ett bra skäl att återvända till underbara Siena!
Ja det tornet är nog inget för höjdrädda. Tyvärr måste jag göra dig besviken, vi hann bara med detta i Siena, förutom att knalla runt lite i stan och äta lunch och sen middag. Jag kommer gärna tillbaka en annan gång.
Alltså, du är galen Gunilla haha. Man skulle haft 25 procent av din energi. Det här inlägget gav mig den perfekta starten denna torsdag. 😀
Haha, det är resorna som ger mig den energin. 😃
Där har jag varit o Aperol har jag druckit… här i Vamlingbo.
Härligt, skål för det! 🙂
OMG ! jag jobbar också på en avdelning där alla pysslar med (kvantitativ!) logistik utom jag. Varje gång vi är på tjänsteresa ihop så bryter jag ihop över deras minsta marginalplanering och en gång tvingade jag dem boka om 😉
det där hade jag aldrig pallat eller gjort men imponerande 😉 . Vi hade ngt liknande i London med döttrarna där vi liksom skulle dumpa våra väskor i bagageinlämning på London Eye samtidigt som en skulle RUSA och stå först med våra förbokade biljetter på Dungeon så att vi skulle komma med första gruppen. guidningen fick ta exakt 1 30 min sedan skulle vi rusa till toalett sedan till vår Uber som vi förlorade ngnstans på Westminister Brigde och sedan till slut hitta för att raketköra till Stanstead. Jag bara ”aldrig mer”. Döttrarna ”men det var ju gott om tid” 😉
Hehe, det här var också ”gott om tid”! 😁
Pust! Fick nästan pulshöjning bara av att läsa ditt inlägg, även om vi alltid varit mästare på att trycka in mesta möjliga upplevelse på minsta möjliga tid. Nu som pensionärer är tid det vi har mest av så visst känns det skönt att veta att vår planerade resa på sex veckor till Toscana lika gärna får ta åtta….
Vi ska nog hinna med både stadshustornet och en del annat….
Ja planera in mer tid i Siena än vad vi gjorde, det är nog det bästa. 😊👍
Oj! Definitivt inte min melodi. Vill ha gott om tid att njuta och vara i god tid till tåg, flyg osv. Missar hellre en ”sevärdhet” än springa över den ”bara för att”.
Men jag fick en härlig upplevelse där uppe. Den hade jag missat annars. 😃
Hahaha vilken rivstart på morgonen, bra gjort. Vi var aldrig upp i tornet, så det var roligt att få se dina bilder. Siena är en stad man kan besöka flera gånger, skulle gärna vilja se hästkapplöpningen
Jag var inte upp förra gången i Siena heller, så nu var det verkligen dags. 🙂