Oj vilken inlärningskurva det blir när man tar sig an en helt ny grej som att tågluffa genom Europa. Jag har ju tågluffat förut 2 gånger på 90-talet. Men det var länge sedan och mycket med interrail och resten av världen har ändrats sedan dess. Sedan smygövade vi med en ”fusktågluff” 2019, då vi flög ner till Schweiz och luffade runt en vecka med ett Swiss Travel Pass, alltså ett pass som bara gäller i Schweiz.

När tanken på en tågluff för första gången dök upp i mitt huvud var det 2017 om jag minns rätt och tåg inom Europa kändes fortfarande som ett nära på omöjligt Kamikazeuppdrag. Sedan dess har saker hänt. Tågförbindelserna i Europa har blivit bättre tror jag, men framför allt finns det nu mer hjälp.

måste veta om Interrail

Appen Railplanner är t.ex. många tågluffarens livlina, där man kan planera och hålla ordning på sina resor. Facebookgruppen Tågsemester har över 100.000 medlemmar och här kan man hämta både inspiration, kunskap och hjälp.

Men i vanligt ordning, det är inte förrän man själv ger sig av och ut som man verkligen lär sig. Vi känner att vi gått från noobs till veteraner nästan på under 3 veckor och nu med huvudena proppfulla av kunskap, vill vi ju vidareförmedla så mycket som möjligt av det till er.

Så nu kör vi. Här kommer alla våra nyvunna Interrail-kunskaper på en och samma gång.

Köpa Interrailkort

Flera aktörer i Sverige säljer interrailkort. Vi köpte våra från Europa Runt, men det finns fler aktörer som säljer dem.

Interrailkorten finns i 4 olika ålders- och prisnivåer: barn, ungdom, vuxen och senior. Sedan finns förstås 1:a klass och 2:a klass för alla dessa åldersgrupper.

Ovanpå detta måste man sen välja antal resdagar. Den främsta nackdelen med detta är ju att man måste planera upp sig tågluff i förväg och veta ungefär hur man ska resa för att veta vilket pass man behöver.

När vi skissat upp vår rutt landade vi på 13 resdagar (in och ut i Sverige räknas också in). Då blev det passet 15 resdagar på 2 månader som valet föll på för oss. Innan resan var över hade vi också använt de två extradagarna på passet dels till en lokal resa i Alsace och dels till en extra spontan resdag när vi kom på att vi ville lämna Hinterglemm en dag tidigare än tänkt och sova i Innsbruck i stället.

Det finns fortfarande interrailpass som gäller för obegränsat antal resor i en månad i sträck, men dessa är förstås de allra dyraste passen.

Använda Interrailkort

Dagens interrailpass är digitalt. Till skillnad från mina 90-tals kort. När man köpt dem får man ett passnummer som man lägger in i appen Railplanner tillsammans med numret på sitt id-kort (pass eller nationellt id-kort). Samma identitetshandling som man lägger in här, måste man sedan ha med på resan och kunna visa upp vid biljettkontroll. Det hände oss en gång på vår resa, i Schweiz, att konduktören ville se id-handlingen.

I Railplanner kan man söka på olika tågresor hur mycket som helst och planera sin resa. När man har bestämt sig för att åka en viss rutt måste man sedan addera den till sin resa och låsa fast den så att säga, så att en av ens köpta resdagar används. Detta måste göras innan man stiger på tåget. Skulle konduktören upptäcka att man reser utan att ha en markerat den aktuella dagen som resdag så antar jag att det kan bli böter.

Söka, lägga in resor och så själva passet.

Resa genom Sverige

Hehe, detta har vi ju skrivit en del om redan.

Med interrailkortet har man ett dygn på sig att ta sig ut ur Sverige och ett att ta sig in och hem igen. Man kan alltså inte dela upp sin Sverige-transit i mindre portioner om man bor långt norrut som vi. Även dessa två dagar räknas in i det totala antalet resdagar på kortet.

Sverige är en flaskhals och man måste ha platsbiljetter. Därför måste dessa biljetter bokas i god tid, vi bokade i februari för utresan och i mars för hemresan.

Ut från Sverige kan man ju ta sig på några olika sätt. Vill man åka 100% tåg (t.ex. för att minimera sitt klimatavtryck) så är det via Köpenhamn som gäller. Snälltåget kör nattåg direkt från Stockholm till Hamburg och Berlin. Från 1:a september kör även SJ nattåg från Stockholm.

Sedan finns det ju ett antal färjelinjer ut från Sverige där man förmodligen kan ansluta med tåg från båda håll på något sätt. Detta har vi dock inte kollat upp.

Resa genom Danmark

Även Danmark är en flaskhals och kräver platsbiljetter. Vi bokade även förbindelserna mellan Köpenhamn och Hamburg i mars.

Att planera sin rutt

Hur planerar man då upp sin rutt, var börjar man liksom?
En bra sak att tänka på är att någorlunda följa järnvägslinjerna. Då får man en tideffektiv rutt och slipper onödig tid på tågen. En översiktskarta över Europas järnvägslinjer hittar du här.

Vi tycker att man inte ska göra misstaget att bara besöka huvudstäder och superkända turistorter. På en tågluff är det väldigt enkelt att stanna någon natt även på lite mindre kända orter. Det är mycket charmen med interrail, att det är så enkelt att ge en okänd plats något dygn.

Storstäderna går det också direktflyg till, så de är väldigt enkla att besöka vid något annat tillfälle, på en weekend eller så.

Skippa storstäderna

Behöver man platsbiljetter?

Platsbiljetter krävs ibland och ibland inte. Enklaste sättet att ta reda på om en viss sträcka kräver platsbiljetter är att söka fram den i Railplanner. Då står det där om platsbiljetter behövs eller inte.

Ut- och inresa till och från Hamburg behöver alltid bokas.

I Frankrike, Spanien och Italien krävs nästan alltid platsbiljetter, åtminstone på snabbtågen. Vi åkte dock inte (mycket) i dessa länder själva, så vi är inga experter på dem. Men tydligen kan de ofta vara rätt dyra också.

I Tyskland, Österrike och Schweiz däremot, där merparten av vår egen tågluff utspelade sig, krävs nästan aldrig platsbiljetter, utan det är bara att hoppa på det tåg man känner för. Detta funkade också klockrent för oss. Några tåg var väldigt fulla, men det ordnade sig med sittplatser ändå. Christofer fick stå en station när vi åkte från Koblenz och söderut, innan han fick tag på en sittplats och några gånger kunde vi inte sitta bredvid varandra till en början.

måste veta om Interrail

I Österrike var plötsligt ett tåg markerat med ”Sittplats krävs” när vi kom till stationen, men vi klev på ändå, på personalens inrådan och väl ombord löste det sig och vi fick både följa med och fick tag på sittplatser. Läs mer om detta här.

En stor usp med tågen i dessa tre länder är även att alla sittplatser har små digitala skyltar där det står om de är bokade och i så fall för vilken sträcka. Det gör att man som resenär utan platsbiljett enkelt kan hitta ett obokat säte att slå sig ner på.

Vi genomförde vår tågluff helt och hållet utan platsbiljetter nedanför Hamburg, med undantag för Colmar-Luxemburg, där platsbiljett krävdes eftersom vi var i Frankrike. Att åka utan platsbiljett funkade bara bra och kändes som ett enklare och mer flexibelt sätt att åka. Om ett tåg blev försenat behövde vi inte oroa oss för anslutningen, det var ju bara att ta nästa tåg i stället.

måste veta om Interrail

Att boka platsbiljetter

Platsbiljetter kan man antingen boka via telefon/mejl hos Europa runt eller på Trainplanet. Då kan man boka på svenska och med hjälp och kanske känns det tryggare i början när allt med tåg är nytt och okänt.

Vi bokade bara ett fåtal biljetter och gjorde detta hemifrån via Europarunt. Biljetterna kom då på mejl. Tyvärr går de inte att infoga i Railplanner-appen utan måste hanteras separat. Jag skapade helt enkelt en mapp i min mejl som jag kallade 2022 tågluff och lade alla dessa platsbiljettsmejl där.

Men sedan går de att boka i respektive tågbolags app också. Det testade vi dock aldrig.

Via SJ´s hemsida kan man boka enbart platsbiljett genom att klicka på Resenärer och sedan SJ Prio-kort och sedan välja Interrail i listan av korttyper.

Nattåg

Vi fattade beslutet att inte åka några nattåg denna gång. Det är framför allt för att jag är rädd om Christofers nattsömn, jag vill inte riskera att resan blir för uttröttande för honom, jag vet ju att han behöver sova. Själv säger han dock att det är lugnt med någon tågnatt här och där.

På grund av detta har vi inga tips och tricks till er runt nattåg. Lonely Planet släppte dock tidigare i år denna lista med Europas bästa nattåg. Värt att kolla på kanske, vi får redan några idéer när vi läser den.

måste veta om Interrail

Lokala appar

Utöver Railplanner-appen är det även bra att ladda ner de lokala tågbolagens appar. Där man man se vilket spår ett visst tåg avgår ifrån, se information om förseningar och även boka platsbiljetter.

I Tyskland heter appen DB Navigator, i Österrike ÖBB och i Schweiz SBB Mobile.

måste veta om Interrail

Hur långt är det realistiskt att hinna på en dag?

Hm det är ju en trixig fråga. Man vill alltid hitta en anslutning med så få byten som möjligt. Eftersom tågen ofta är 10-40 minuter försenade, så måste man räkna med att missa den första anslutningen (hände oss ett gäng gånger) och vänta på nästa. Resan tar då längre tid i anspråk än den angivna tiden i Railplanner.

Vårt råd är därför att alltid räkna med att det bli så och se hur långt man kommer på en dag utifrån det. Själva tog vi mycket hellre en övernattning längs vägen än tog oss an alltför långa sträckor. Men några dagar åkte vi ändå en 7-8 timmar.

måste veta om Interrail

Går det att göra en ”gammaldags” spontan tågluff idag?

Mja, det är ju betydligt svårare än på den gamla goda tiden. Dels för att man redan när man köper interrailkortet bestämma sig för hur många resdagar man behöver. Det förutsätter ju oftast att man har en rätt bra plan över hur resan ska se ut.

Sedan tyckte vi att boende var ett hinder också. De boenden vi bokade långt i förväg fick vi ganska bra pris på. De gånger vi var spontana och bokade i sista minuten kände vi att vi fick betala rätt mycket för boenden som kanske inte riktigt var värt det. Tyvärr.

Men att bara hoppa på ett tåg utan förbokade biljetter funkade utmärkt i Tyskland, Österrike och Schweiz. Där kunde man vara helt spontan.

Inte lika avslappnat som förr

Hotellbokning

Vi bodde på hotell under vår tågluff, inte på hostels. Dessa bokade vi via booking.com, som vi alltid gör för alla resor. Det funkade bara bra, men vi märkte som sagt att hotellen blev dyrare ju längre inpå man väntade.

Till exempel bodde vi två gånger på Ibis Budget, en kedja som ofta finns precis vid järnvägsstationen i europeiska städer. I Bremen bokade vi ett par veckor innan och fick ett rum för 800 kronor. i Innsbruck bokade vi samma dag och fick betala 1300 kr för ett likartat rum.

Ett annat råd är att boka hotell nära järnvägsstationen. I all fall om man bara stannar några dagar på ett ställe. Det är så otroligt skönt att ha nära till hotellet när man kommer fram och att gå en bit till centrum är ju inga problem att göra utan bagage.

Liten parlör

Vi tågluffade ju nästan bara genom tysktalande områden på vår luff, så parlören får bli på enbart tyska denna gång.

Hauptbahnhof

För mig som läst tyska och till och med bott ett år i Tyskland för länge sedan är det ju självklart. Men inte för Christofer och andra som knappt satt sin fot i Tyskland förut. Hauptbahnhof är Centralstationen. Och i allmänhet den stationen som man vill till.

Gleis

Betyder spår. Bra att kunna när man ska byta tåg.

Ist es frei?

Är det ledigt? Bra fras att använda innan man sätter sig på ett säte bredvid någon. Om inte annat av artighet. Och använd inte ordet ledig, det betyder nämligen ogift.

Besetzt

Upptaget betyder det.

Zug

Zug betyder tåg.

Gruss gott

Den obligatoriska hälsningsfrasen i Österrike.

Väska och packning

Detta skrev vi ett inlägg om innan resan och kan nu konstatera att det blev riktigt bra packat. Vi kunde till och med ha haft med oss ännu mindre. Att dela upp packningen i två väskor som jag gjorde var helt suveränt, speciellt om man ska vandra på resan och vill ha med en bra dagsryggsäck för det. Jag hade två lätta väskor med mig på resan, som var enkla att stuva bort på tågen och lätta att bära upp och nedför trappor på stationerna.

Läs vår packlista här.

måste veta om Interrail

Läs alla våra inlägg från vår tågluff här.

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.

 

4 kommentarer

  1. Ingmar Kroon

    Lärorikt, även för mig som tågluffat fler gånger än jag kan hålla reda på. Det här med digitalt interrailkort och Railplanner var nytt för mig.
    Jag köper alltid platsbiljett, även när det inte krävs. Många gånger har jag sett allt mer desperata medresenärer kånka sitt bagage genom den ena vagnen efter den andra utan att hitta sittplats, medan jag betalat 2-3 euro och kunna leta upp min plats och bara slå mig ner. Oftast har jag köpt platsbiljetten en dag i förväg, spontant nog för mig.
    Du skriver ”Tågförbindelserna i Europa har blivit bättre tror jag”. Det stämmer i alla fall inte överallt. De flesta internationella linjerna är borta. Köpenhamn – Paris är ett minne blott. München – Istanbul likaså.
    I år skippade jag Interrail, det blev vanliga biljetter. Och Flixbus! Och pinsamt nog även flyg.

    • Gunilla Yourstone

      Åh vad kul at du hr tågluffat så många gånger!
      Kan tänka mig att det är skönt med platsbiljett, det är ju alltid ett stressmoment att inte veta om man får plats.
      Nattåget Köpenhamn-Paris åkte i också på 90-talet, vilken dröm om det kunde komma tillbaka. 🙂
      Jag tänkte att jag tror att det blivit bättre sedan 2017 när jag började titta på detta med tågluff. Flera långlinjer har kommit tillbaka de senaste åren verkar det som.

  2. Så bra sammanställning, tack för den! Sparat som bokmärke för att ta fram när (och om) det blir tågluff för oss. Resa med tåg vill jag, men om det blir som luffare är inte helt klart 😀

    • Gunilla Yourstone

      Ja gör det, så roligt om alla våra erfarenheter och lärdomar kan återanvändas av andra.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *