En vecka på samma tåg genom Europa. Ett företag som skulle vara omöjligt att genomföra. Tills dess att det faktiskt gjordes. Som så mycket annat “omöjligt” här i världen. Och inte av SJ, eller av någon av charterbolagen. Som man kanske skulle ha kunnat förvänta sig. I stället var det Dagens Nyheter, som tillsammans med Världens Resor till slut genomförde idén.

När DN´s första chartrade tåg ner till Europa lämnade Stockholm den 25:e augusti hade det varit fullbokat egentligen ända sedan biljetterna släpptes förra hösten. Anders Westerlund och hans fru Gunilla var två av dem som följde med på turen. Anders har Facebook-uppdaterat genom hela resan och jag är en av många som ivrigt följt med och läst om alpvandringar, klimatförläsningar, brandlarm, och duschbrist. Om Wienerschnitzel, konstutställningar och danskväll i clubvagnen.

Alla foton: Anders Westerlund

Jag var ju på DN´s informationsträff om resan i höstas och lockas verkligen av idén att susa fram genom Europa på räls. Och utan att behöva byta och trassla 16 gånger liksom! Det är något gammaldags romantiskt över hela iden och färdsättet. Samtidigt som jag inte kan hjälpa att jag bävar lite för gruppresekänslan och “trångboddheten”. Jag bad helt enkelt Anders om en intervju för att ta reda på hur det var.

Från Bolzano mot Venedig. Efter en liten timme gick brandlarmet och rök sipprade in. Tåget körde bara vidare som om inget hade hänt. Så småningom kom en tillkallad tågtekniker och kastade sej på nödbromsen i vår kupe.
Det visade sig att det bara var bromsarna under oss som låst sig. Vi sprang som yra höns ett tag men kunde återvända när röken försvann. Nu är allt lugnt och vi väntar på att bromsarna skall svalna. Kan ta en timme eller så. Venedig väntar nog på oss.

Anders Westerlund

Först av allt, hur var det, var resan bra, är du nöjd?

Ja, vi är bägge, min fru Gunilla och jag fyllda av upplevelser och mycket nöjda med arrangemanget trots att det kostade 20.000 kr/ man. 

Berätta lite om resan, hur lång var den och vilka platser besökte ni? 

Resan var en vecka lång. Vi åkte alltså direkttåg från Stockholm ner  till Venedig.

Första dagen på nerväg var det 2 föreläsningar av Peter Wolodarski och Björn Wiman om klimatet ombord på tåget.
Andra dagen tillbringades i Berlin med 3 olika grupparrangemang plus besök på svenska ambassaden med föredrag om Berlin av Lisa Lund, DNs korrespondent.
Tredje dagen var det vandring i Dolomiterna på 2000 m höjd med utgångspunkt från Bolzano.
Sen ner till Venedig på kvällen. Här väntade ett 5***** hotell. Och första duschen på resan!
Fjärde dagen besökte vi Konstbiennalen i Venedig. Samt mingel och föredrag av Björn Wiman.
Femte dagen gjorde vi staden på egen hand. Och Peggy Guggenheim-museet.
På kvällen började tåget rulla tillbaka. Först till Verona där vi såg operan Tosca på Veronas amfiteater under kvällen.
Sjätte dagen gjorde vi Wien på egen hand. Och sedan på väg till Rostock med dans på kvällen i klubbvagnen.
Sjunde dagen rullade vi på färjan till Trelleborg på förmiddagen. Och åkte raka spåret hem. 

Hur många resenärer var ni? Hur såg åldersfördelningen ut? På informationsmötet på DN i höstas, som jag var på, var medelåldern hög, minns jag.

350 st, de flesta pigga pensionärer, några med gåstavar. Ingen klagade eller blev efter.

Hur sov/bodde man på resan?

Till grundpriset sov man i liggvagnar med 4-5 personer i. Två sovvagnar fanns, men till ett mycket dyrt tillägg. Man kunde även köpa liggkupé för 2 också.

Hur var det att bo så “tight” med andra människor i dagar och nätter på ett tåg?

Dom flesta tyckte nog att det var både spännande och samtidigt trångt och att det blev stimulerande möten på grund av detta.

Flera “kända ansikten” (i alla fall för en DN-läsare) var med på tåget, bla chefredaktör Peter Wolodarski? Hur var det, vad gjorde de, vad bidrog de med?

De höll föreläsningar under resan. Både på tåget och under stoppen. Till exempel i Berlin och i Venedig.  Björn var mycket aktiv under hela resan.

Har du tidigare gjort egna “vanliga” tågresor ut i Europa?

Inte jag men hustrun har gjort det. 1967 och -68 till Paris.

Om ja, hur var detta sätt att resa jämför med dessa resor?

Icke jämförbart med charter. Vanligt tåg är en transport. Den här reseformen ger möjlighet till att knyta kontakter med nya människor på ett helt annat sätt.

Vilken var höjdpunkten på resan?

Venedig och Biennalen där var det allra bästa.

Vad är, som du ser det den största fördelen med denna form av resande? (chartrat tåg alltså).

Man reser långsamt och med lust i stället för med flygskam.

Och nackdelen?

Trångt, lite korta sängar och dålig AC. Men ingen brydde sej.

Hur många procent charter/gruppresa var känslan och hur många procent äventyr? 

30/70 skulle jag säga. Mest äventyr alltså.

Kommer du att åka på resa med chartrat tåg igen?

Gärna.

Har jag glömt att fråga något?

Ja du har glömt att fråga om en viktig aspekt. Världens resor och DN hade minst 10 guider med på hela resan, en del mycket kunniga. Tåget, som var tyskt hade en värd i varje vagn som såg till oss. Vi blev oerhört väl omhändertagna under hela resan.


Vill du läsa fler inlägg om tågresande? Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook.

 

Etiketter

2 kommentarer

  1. Mycket intressant att läsa om, men skulle själv aldrig resa på det sättet. Jag avskyr att tvingas umgås med en hel ”flock av människor” som jag kanske inte alls trivs med.
    Har åkt mycket tåg genom åren och anser att det är ett bra sätt att ta sig fram på. Bland annat åkte jag tåg med min dotter ner till Sicilien på 80-talet och vi hade en helt fantastisk resa med stopp i Hamburg och i Rom där vi stannade några dar innan slutetappen ner till Giardini-Naxos. Vi bodde sedan där i fem veckor innan tågresan gick tillbaka hem.
    Idag är tågen fulla av folk, det är trångt och gapigt. Känns enligt mig inte speciellt mysigt eller fantastiskt på något vis.
    Någon flygskam känner jag definitivt inte eftersom jag redan klimatkompenserat mer än flertalet genom åren.
    Bara för att tågen numera blivit ett trendigt sätt att ta sig fram så innebär det ju inte att alla måste tycka och göra likadant.
    Men tusen tack för bra skildrade reseberättelser som jag alltid läser med stort intresse!! ❤️

    • Gunilla Yourstone

      Ser på denna typ av resa med skräckblandad förtjusning då jag också har svårt för just den delen, att fösas ihop. Dock kul att det nu finns denna typ av alternativ. Sen kan ju inte alla åka tågcharter. Bara några hundra om året om det körs i samma skala som nu. 🙂

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *