Vad lätt det är att vara forcerad när man reser. Att längta vidare till nästa stopp. Eller till och med hem. Att tänka på annat, oroa sig för något där hemma som man ändå inte kan påverka just nu. Vara för trött för att njuta eller uppskatta. Eller för hungrig, för varm, eller störa sig på något. Eller kanske inte något av ovanstående, men ändå liksom inte tillräckligt närvarande för att till fullo njuta av och uppskatta stunden.
Jag tycker att jag blir bättre och bättre på det här ju äldre jag blir. Jag har lärt mig nu att just nu är jag på denna plats och förmodligen aldrig mer. Och att varje plats och varje upplevelse är unik. När jag var ung och reste, tänkte jag alltid att hit kommer man ju förstås tillbaka fler gånger. Men oftast blev det aldrig så. Utan det var den där enda gången.
Jag tänker att det krävs nog en viss upplevelsevana för att förstå det där.
Jag märker det på mina barn. Att de kan ha svårt i bland att ta tillvara stunden. Och förstå exakt hur stora upplevelserna är. Efter vår drömresa till Florida som innehöll bad tillsammans med delfiner, Disneyparker och massor av annat, sa min son så klokt till mig efteråt:
– Nu när resan är över och jag är hemma igen längtar jag tillbaka och önskar att resan inte var slut. Men när vi var där längtande jag hem ganska ofta. Och det ångrar jag nu.
När jag inte tagit tillvara stunden
När jag rest för länge, går förmågan att uppskatta varje dag och aktivitet ner rejält. I USA den där sommaren när vi luffade runt min syster och jag, passerade vi förbi fantastiska sevärdheter hela tiden. Och det var inte alltid man orkade ta in deras storhet. Det blev helt enkelt för mycket ibland.
Transsylvanien minns jag nu efteråt som en fantastik resa. Men om jag ska vara ärlig, så hade jag under tiden resan pågick, lite svårt att njuta och vara i nuet. Helt enkelt för att jag inte mådde riktigt bra, utan hade ganska mycket ont i magen.
Alldeles i början av en resa kan jag ofta ha svårt att slappna av och vara i nuet. Jag funderar på saker hemma, känner mig stressad och otålig. Sedan på någon dag slappnar jag av och blir mitt vanliga resejag.
Jag har tidigare skrivit ett inlägg om ställtider på resan här.
I Jordanien gick det inte alls lika bra som vanligt att gå in i nuet och resan. För att jag saknade Christofer och önskade att han varit med.
När jag verkligen klarade att uppskatta nuet på resa
Ja men oftast ändå, tycker jag ju att jag klarar det. Men det hjälper ju när det där wow`et kommer. Ni vet, det som jag har skrivit om förut.
Tips på hur man kan lära sig att vara mer i nuet och njuta
Jag har som sagt verkligen övat på detta under mina resor. Och blivit ganska bra på det också om jag får säga det själv.
Det bästa sättet att ta tillvara på varje sekund av sin resa är helt klart att hitta det fantastiska i varje plats. Whats here to celebrate?
Stanna upp, ta en paus, gå runt lite och ta din tid. Så jobbar jag på de största, mest fantastiska sevärdheterna. Då behöver jag ensamtid. Känna in. Vara.
Tänk på hur det brukar kännas när man kommer hem. Hur man längtar tillbaka då. Jag brukar ofta, ofta tänka på hur ofta jag i framtiden kommer att längta tillbaka till just precis den sekund jag är i nu.
Hur gör du för att lyckas vara i nuet på resan?
Vill du läsa om fler av våra reseupplevelser? Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook.
