Balcony Walk – vandring i Omans Grand Canyon

Det finns vandringar och det finns vandringar. Balcony Walk i Omans berg, Jebel Shams, tillhör väl de senare, höll vi på att säga. Alltså de där vandringarna som gjort sig ett namn. Som hamnar på listor. Som det skrivs hem om.

Vi anländer på eftermiddagen. Taktiskt rätt eftersom vandringen och dess vandrare just då hamnar i skuggan. Slipper undan från solens obevekliga grepp.
I rättan tid anländer vi också eftersom vandringen i sin helhet tar 3 timmar, fram och åter, och solen går ner 17:38, just nu en vecka in i november. Och tro oss, just här vill man inte vandra i beckmörker.

Vi befinner oss vid Omans Grand Canyon, Wadi Ghul. En kanjon som med sina 1000 meters djup är världens näst djupaste. Efter Grand Canyon förstås.

Vandringen

Efter en välbehövlig kopp cappuccino med morotskaka i Wadi Ghuls egen coffee-shop parkerar vi in vid vandringens start. Getterna har helt tagit över hela stället här, står på motorhuvarna och betar löv från träden för fullt. Kan man getklövsförsäkra sin bil? Undrar vi betänksamt.
Vi hittar vandringen, W6 heter den, nummer 6 i Omans system av numrerade vandringsleder.

Detta är en av Omans mest populära leder, Lagom lång, lagom svår, men med en utsikt som man nog aldrig glömmer. Vi går, inte på kanten, utan en liten bit ner i kanjonen, längs ena sidan. Åt vänster har vi klippkanten uppåt, åt höger stupet.

Till en början är vi många som går. Både de som just börjat, som vi, och de som är på väg tillbaka.

Detta är en vandring där man vänder längst bort och går samma väg tillbaka. Med den uppenbara fördelen att man kan vända när helst man vill. Och vyerna börjar omedelbart, så de behöver man egentligen inte bekymra sig om att missa dem heller, om man vill vända tidigare.

Fast vi går hela förstås. Är påven katolik? Äter man ris i Kina och allt det där. Även om jag ska behöva leda Christofer och hans svindel i grimma och koppel hela vägen.

Ett par mindre caféer som säljer dricka och erbjuder sittplats i skuggan, finns den första kilometern. Men snart nog försvinner caféerna och leden glesnar och blir också mer djärv och dödsföraktande. Går närmare stupet. Sluttar brantare nedåt i kanjonen. Jag räcker Christofer en hand. På vissa sträckor.

Plötsligt får vi se ett bilvrak. Precis nedanför oss. Vänder blicken uppåt längs den lodräta klippkanten. Den måste ha störtat däruppifrån. Nedför stupet och fastnat här på klippkanten på vägen. Vi kan bara hoppas att något puttade bilen ned. Att ingen satt i och körde. Mötte döden just här.

Hela vägen fram sluttar det svagt nedåt. Utan att vi för den skull är i närheten av att närma oss kanjonens botten.

Så når vi byn. Den som finns i slutet av vandringen. En by som byggs i skuggan av klippkanten. Av sten och lera. Övergiven förstås, gud vet när. För primitivt, för långt bort, för fyllt av umbäranden för den moderna människan. Som vill åka 4-hjulsdrivet, inte vandra i timmar längs en kanjonkant, ju. Men stigen de mödosamt byggde, finns kvar till oss och det är vi tacksamma för.

På sluttampen får vi klättra lite, längs en hal, våt klippa. Så klart finns det vatten här, hur skulle byn annars kunnat existera? En vändplan och en sista avsats. Vi tar en vila och en flaska vatten. Kontemplerar över världen storhet och perfektion!

Men klocka tickar och det är hög tid att vända tillbaka. 15:38 påbörjar vi tillbakafärden. Stannar inte för lika många fotostopp nu. Men ibland måste man ju? När en get poserar i solnedgången.

Solen går ner samtidigt som vi kommer upp ur Omans Grand Canyon. En storslagen vandring är till ända. Vi hann. Som tre små Askungar sprang vi från slottet och tillbaka hem.

Balkony Walk är verkligen en av de där vandringarna. Som för alltid hamnat på vår lista.

Fakta om vandringen

Vandringen Balcony Walk heter officiellt W6. Den är 4 kilometer lång enkel väg och därmed 8 km fram och tillbaka. Hela vandringen båda vägar tog oss 3 timmar ganska precis. Höjdskillnaden är ca 200 meter. Man går nedåt på utväg och uppåt på hemväg.

Denna vandring gör sig kanske allra bäst om varken är höjdrädd eller har svindel.

”A steady food and a head for hights”, som det brukar heta.

Läs också: Den hemliga vägen till Jebel Shams

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.