Om man gillar spektakulära järnvägssträckor så går det inte att komma undan. Förr eller senare är det dags att ge sig på Gornergratbahn.
Världens vackraste järnväg
Vi har haft span på den några år förstås. Men vår strategi vad gäller Schweiz är små tuggor i taget. Landet är så pass dyrt att man inte riktigt tar sig råd att långsemestra här. Däremot, när man ändå är nere i Europa och tågluffar kan man välja ut någon plats i Schweiz som man ska ge sig på just detta år.
Och i år var det alltså dags för Zermatt för oss. Orten som Gornergratbahn utgår ifrån.
Vi har 3 nätter på plats, 2 heldagar. Väderprognoserna, som jag inte kan låta bli fastän jag ju egentligen vet bättre, löper som vanligt i bergsområden amok veckan innan.
2 dagar i förväg måste man boka sin biljett om man vill ha de 20% jubileumsrabatt som i år erbjuds. 125 år har järnvägen funnits. Och tro mig, rabatt vill man ha om man kan. Som sagt, Schweiz är dyrt.
Ändrad väderprognos
Vår dag, måndag den 3:e juli, ska börja med moln och dimma. Sedan, efter lunch ska det spricka upp till strålande sol. Tvärt om våra vanliga rutiner, väljer vi därför att inte sätta någon klocka. Vi ska ta det lugnt på morgonen och åka upp lite senare.
När vi vaknar vid halv 8 är det mycket riktigt låga gråa moln. Nu ser man garanterat inget uppe på Gornergrat. Vi dolar på i lugn och ro. Tvättar håret och äter en långsam frukost. Bara vi i frukostmatsalen när vi kommer ner klockan 9.
Så händer allt slag i slag, plötsligt klarnar det upp. Bara så där. Jag kollar SMHI. Nu är det ändrad prognos, det står att det ska bli sol nu och moln ska komma in efter lunch.
– Vi måste i väg nu, skriker jag i falsett till Christofer. Brandmansgreppet på byxor och skor. På mindre än en minut är vi ute ur rummet. Och på 5 nere vid Gornergrats station, mitt emot den vanliga järnvägsstationen.
Att välja plats på tåget
Vi når grindarna samtidigt som de stänger för en avgång. Nåväl då är vi först på nästa. När de släpper in ingen 5 minuter senare för nästa avgång, går många och sätter sig på bänkarna. Stort misstag förstås. Det som gäller är att man ska ställa sig direkt framför en av utgångarna till perrongen. Så gör vi och ett rutinerat franskt par. De har åkt förut och kan vägleda oss. Tåget går åt höger. Sett härifrån. Och man ska sitta till höger i färdriktningen. Det innebär alltså att man ska ta plats i tåget på sidan hitåt, inåt liksom.
Men först får de som bokat prioriterad ombordstigning på gå. En handfull personer bara. Alla sätter sig i första vagnen. Vi kan från vår position övervaka vilka platser som fortfarande är lediga och sikta in oss på en specifik plats.
Så släpps vi på och säkrar vår plats. Tåget blir fullt. Många får stå i mittgången. Inte helt optimalt visar det sig då tåget får tvärnita vid ett övergångsställe och några stackats passagerare flyger som vantar genom vagnen!
Vyn över Matterhorn
Oroligt spanar vi ut åt höger. Kommer Matterhorn att synas? Eller är berget dolt i moln? Ja! Där kommer det ju! Hurra, fest och ballonger till alla barnen! Vi lyckades åka med en tur när berget är fritt och synligt. Och sitta på rätt sida dessutom. Banan stiger uppåt och uppåt längs bergssidan. Då och då i tunnlar, men mest i det fria. Hela tiden med Matterhorn i blickfånget. Vi får massor av bilder.
Turen tar 33 minuter och 4 stationer stannar vi på längs vägen. Släpper av och på passagerare. Så är vi på toppen av berget Gornergrat 3000 meter över havet. Sol och en lite kyligt vind. Men vad är det där? Små lätta molnslöjor som liksom virar sig runt Matterhorn. Väldigt diskret till en början. Men så byggs något upp bakifrån och på bara några minuter är Matterhorn dolt.
Under våra dagar i Zermatt lär vi oss det snabbt att det är korta stunder som Matterhorn är helt fri. Oftast en stund på morgonen och sedan sen kväll. Annars flockas molnen runt just detta berg, som alltså ofta uppträder med en vit slöja bakom sig. Man får ligga i lite om man ska hitta henne fri och ”naken”.
Berget Gornergrat
Uppe på Gornergrat finns flera fina utsiktspunkter. Makalös utsikt över en glaciär bland annat. Man ska ta sig tid och gå runt. Och att gå ända upp på toppen.
Här finns också en restaurang med uteservering. Vi träffar även på en kille som övar hornblåsning här uppe på toppen.
Gornergrat Höhenweg – vandring
Sedan vandrar man nedför. Vi har ärligt talat inte kollat upp detta innan, men väl på plats är det uppenbart att man ska vandra ner. Gornergrat Höhenweg heter leden och den går inte att missa i och med att alla går här.
Leden går längs med järnvägen och man kan själv välja hur långt man går. Bara en station eller kanske hela vägen ner till Zermatt?
Vi väljer själva att gå två stationer, till Riffelberg. 2 timmar tar det för oss att gå, men då stannar vi en miljon gånger och njuter av utsikten. Det är långt ifrån effektiv vandringstid.
Sedan återstår bara att ta tåget ner igen till Zermatt. Glad och nöjd och för alltid en oändligt vacker tågsträcka rikare.
Fakta om Gornergratbahn
Gornergratbahn går från Zermatt centrum och upp på berget Gornergrat. Banan var Schweiz första elektrifierade järnväg när den invigdes 1898. Den är efter Jungfraubahn den näst högsta bergbanan i Europa.
Att åka Gornergratbahn tar 33 minuter enkel väg. Man passerar 4 stationer på vägen upp till toppen. En tur-och-returbiljett kostar 126 schweizerfranc, vilket just idag när detta skrivs morsvarara 1500 SEK. Priority boarding kostar 7 CHF extra.
Läs också: 10 vackra tågresor i Schweiz – dessa är ju måsten allihopa!
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.
Åh så vackert.
Tack.
Ja det var helt underbart att få befinna sig där uppe under några timmar! 🙂