Vi åker för att vi har sett bilden. Som vanligt, höll jag på att säga. Stanserhorn är inte Schweiz märkvärdigaste berg. Inte heller är kabinbanan upp särskilt spektakulär. I sig liksom.

Om det inte vore för den lilla detaljen. Att det finns ett öppet övre däck. Vi har sett Instagram-bilderna. Och vi vill också åka kabinbana open-air.

Efter utflykten till Pilatusbahn är vi förstås väl värda att ta det lugnt resten av dagen. Slå oss till ro på någon av Luzerns alla uteserveringar. Njuta av vädret. Men nej. Vi har bara en heldag här. Och i morgon ska vi åka upp på Titlis innan avfärd mot Lauterbrunnen. Ingen rast ingen ro. Vi åker tåg till det lilla samhället Stans. Endast en halvtimme från Luzern.

Stanserhorn-linbanan

Får en bergbanestation ens vara så här söt?

Först är det bara vi som ska med upp. Så här på eftermiddagen. Sedan kommer två asiatiska tjejer också. En gammal bergbana i trä. Söta äldre farbröder som sköter ruljansen. Vi glider uppför grässlänterna i maklig takt. Det finns inget som heter bråttom.


Stanserhorn-linbanan

Och så byte till kabinbanan. Fortfarande bara vi fyra. Vi får riktigt breda ut oss där uppe på övre däck. Fast hur får man riktigt till fotona så att det som syns vad man gör? Att man åker kabinbana på övre däck i en dubbeldäckare? Chansen kommer vid mötet. Då har man den andra kabinen att fota.

Stanserhorn-linbanan Stanserhorn-linbanan Stanserhorn-linbanan Stanserhorn-linbanan
Stanserhorn-linbanan

Uppe på Stanserhorn finns en stor servering och några utsiktsplatser. En på pelare ut över dalen. Japanska grupper köar för att fotas här. Vid ankomsten upp får vi välja en avgångstid ner igen och får en biljett. Ner är det mer bizzy än upp så här på eftermiddagen.

Stanserhorn

Vi stannar tillräckligt länge för att se oss om kring, bestiga den lilla toppen och ta något att dricka.

På nedväg är vi nöjda. Sitter på nedre däck, fastän det finns plats på övre. Mitt i banan stannar vi. Vid en stolpe. Dörrarna öppnas och på kliver två arbetsklädda herrar och en liten hund. Se där ja, har de stått där ute på en kabinbanestople och jobbat hela dagen? Inget arbete för den höjdrädde helt klart. Och så valpen och allt. Den hälsar noga på alla i kabinen och rullar sedan ihop sig vid Christofers fötter. Och det var väl nog så bra som att åka på öppet däck där uppe.

Läs allt om vår tågluff i Schweiz här.

Missa inga inlägg, glöm inte att gilla 4000mil på Facebook.

2 kommentarer

  1. Jag måste vara någon, för nu står det på min lista! Jättehäftig!

    • Gunilla Yourstone

      Hehe, ja den är rätt rolig faktiskt. Fast åk när det är lite folk, som på eftermiddagen tex.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *