Vi vet inte riktigt, kan vi verkligen påstå det? Att det är Afrikas mest kända restaurang? Inte restaurangen självt kanske, men ön den ligger på. Och huset som klättrar däruppe på den pyttelilla ön? Visst har vi alla sett fotot minst en gång? The Rock känns som ett måste, när vi nu är på Zanzibar!

Vi beställer bil via vårt hotell i Jambiani. Vår chaufför presenterar omsorgsfullt passageraren i framsätet:
-Min fru! säger han stolt. Say hi to Manga!
-Hi Manga! upprepar vi lydigt mot en sval skönhet i vacker färgglad slöja.
-Manga-panga, säger chauffören och får genast en knytnäve på överarmen. Aj då, en ordvits och så fnittrar de bägge två mot varandra.

Vår chaufför för kvällen ska köra oss 25 minuter till The Rock och sedan vänta på oss hela kvällen medan vi äter middag, för att sedan skjutsa oss hem igen. Förstås passar han på att ta med sin fru. De ska ha en trevlig kväll på stranden i Pingwe. Prata med folk, kanske se på när killarna från byn spelar fotboll.

När vi kommer fram är det lågvatten. Vi går torrskodda ut till ön. Men hakuna matata, för vi har koll och vet att tidvattnet snart kommer in. Byns barn strömmar till. Små och söta i sina finaste kläder och alla med vackra stora snäckor i händerna. Snäckorna sträcker de mot oss, men vi vet bättre än att i Afrika någonsin ta emot något i handen som vi inte tänker betala för sen.

The Rock på Zanzibar

The Rock på Zanzibar

Vi går på en gång av utlagda stenar, klättrar upp till ön via en stege. Möter en fiskarfamilj med stora kylväskor. Hoppas de fått något sålt!

Ut mot havet ligger terrassen. Vi beställer drinkar, The Rock och Pole Pole. Hur ska vi rimligen kunna motstå de namnen? Starkt så det susar i öronen. En äldre man fyller år och blir överraskad med mousserande och förbeställd tårta. De dricker upp vinet och lämnar tårtan, går vidare för att äta.

The Rock på Zanzibar

Det är vad Trippan säger numera, ta en drink här, men ät någon annanstans. Men vi är inte sånna, åker vi väl hit vill vi göra det ordentligt. Vi har beställt bord och allt, för det säger Trippan också att man ska göra. Plötsligt är både bordet och maten klar, fastän klockan inte är sex än och drinkarna inte urdruckna. Nu har tidvattnet kommit in, så jag skickar ut Christofer för att fota. Jag har ju lång klänning jag, gubevars.

The Rock på Zanzibar

Vanilj-gnocchi. Maten är dyr här, så vi kör på pasta. Cool ö, fast man ser den ju inte när man sitter mitt på den och äter, liksom.  Vi hade inte behövt beställa bord, det finns gott om plats i kväll, är nästan lite öde. Personalen är idel vänlighet. Inte långsamma och oengagerade som några recensioner vi läst påstår. Solen går ner, det blåser upp. När vi tackar för oss är vattnet så djupt att man måste åka båt in till land.

Vår chaufför och Manga väntar på oss i bilen. Vi skramlar hemåt igen med hög arabisk musik i högtalarna.

The Rock, check. Been there, done that bought the t-shirt (det finns faktiskt en souvenir-shop!). Ön är cool, nåt man måste se, men näe, man måste stängt taget inte äta där.

The Rock på Zanzibar

Välkommen att följa 4000mil på Facebook för fler reseberättelse och resetips.

 

4 kommentarer

  1. Erkänner! En (förmodligen få) som aldrig vare sig hört talas om eller sett någon bild på the Rock tidigare. men jag lovar, kommer jag någonsin dit ska jag testa 🙂

    • gunilla yourstone

      Nä, det kanske är jag som är “skadad”, som har koll på sånna ställen världen över. 🙂

  2. Ja den där ön är verkligen flitigt fotograferad. Kul att få veta mer och även få höra hur resten/maten var. 🙂

    • gunilla yourstone

      Ja och nu blev det ett par foton till. 🙂 Men ofta blir det ju lite antiklimax när man faktiskt besöker dem.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *