Vandring från Cruz de Tejeda till Artenara, Gran Canarias högst belägna by

Denna vandring genomför vi direkt efter Rouque Nublo, som vi berättade om i torsdags. En av flera vandringar som utgår just precis ifrån vårt Parador uppe på Cruz de Tejeda på 1560 m.ö.h.

Enkelt och lättsamt att börja precis utanför dörren. Dessutom en vandring precis i vår smak. Smått snillrikt konstruerad. För här börjar man högst upp på krönet av Gran Canarias maffigaste dalgång, Barranco de Tejeda, och följer sedan längs dess norra kant svagt nedåt hela tiden tills man når byn Artenara på 1270 meters höjd. Maximal utsikt för en måttlig ansträngning alltså. Vandring när den är som bäst.

Men nu går vi ju händelserna i förväg. I vår vandringsberättelse står vi ju fortfarande uppställda på vår Paradors parkering uppe vid Cruz de Tejeda. En klassisk knytpunkt på ön. Via detta pass har de klassiska kungsvägarna korsat ön i hundratals år.

Precis där hotellet slutar, börjar leden. Under gårdagen, när vi aldrig kom iväg ut på någon vandring, har vi sett många vandrare försvinna upp här i slänten. Tänkt att ”där vill vi också gå”. Nu gör vi det!

På denna vandringsresa väljer vi att följa vandringar ur boken ”Vandring på Gran Canaria” av Anita och Birger Løvland. Det är (konstigt nog) den enda vandringsguide som finns utgiven på svenska för Gran Canaria. Boken har 15 år på nacken sen tryck. Den är fortfarande relevant och användningsbar, men man märker att mycket har förändrats sedan den skrevs.

Till exempel är denna led numera väl utmärkt precis hela vägen. Direkt utanför hotellet står tydligt ”Artenara 8 km”. Vit/röd markering som följer med hela vägen. Så boken är egentligen överflödig just här och vi tar heller inte fram den någon gång under vandringen.

Vandringen går längs bergssidan med utsikt åt vänster. Brant nedåt, men inte svindelkänsla för Christofer. Perfekt alltså. Efter en liten stund touchar vi helt kort vägen GC-150 vid utsiktsplatsen Mirador Pico de la Gorra. En orangegul betongkiosk och en p-plats. Hit kan man alltså köra bil också, om man vill få en glimt av vyerna från denna vandring.

Sedan lämnar vi vägen åt sitt öde och fortsätter på vår stig. Liten minifika (second breakfast) följer på en solig grässlänt. Livet känna alltid lättare när solen skiner och naturen är nära.

Ibland lämnar stigen utsikten och går genom gles tallskog. För att sedan återvända till kanten av dalen och utsikten.

Någonstans mitt på vandringen når vi en gammal grottbosättning. Grottöppningarna är numera låsta med järngaller. Men här passar bra att sätta sig ner för vandringens storfika (first lunch).

Om man avser att gå tillbaka också samma väg, och inte vill ha för många höjdmeter att plocka tillbaka, är detta en lämplig vändpunkt, här vid grottorna. Nu har man sett det bästa av utsikten.

Men vi har andra planer och vandrar vidare nedåt. Sista biten är brantare, innan vi når byn Artenara, kända alltså som Gran Canarias högst belägna by, där den klättrar på kanten till Barranco de Tejeda.

Framför kyrkan hittar vi två restauranger, varav den ena har uteservering i solen. Priserna här är något helt annat än i de mer turisttäta delarna av ön. Vi tar några tapas och njuter av lugnet. Innan vi ber servitrisen att ringa hit en taxi till oss. Vi tänker nämligen glassa idag och skippa vandringen uppåt. 25 Euro kostar kalaset, men det kan det ju vara värt.

Fakta om vandringen

Denna vandring finns beskriven som nummer 22 i boken ”Vandring på Gran Canaria” av Anita och Birger Løvland. Där uppges den vara 2 av 4 stjärnor i svårighetsgrad, 8 km lång och ta 2,5 timmar att gå. 200 meter uppför och 470 meter nedför.

När vi ruttade med våra Garmin-klockor blev vandringen 7,28 km, varav 257 meter uppför och 530 meter nedför. Vår vandring tog 2 timmar och 39 minuter inklusive raster på vägen.

Här hittar du vår ruttning.

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.