Vandring i Toscana – dag 3 Bagno Vignoni-Montalcino

Vi är nu framme vid den 3:e dagen på vår vandringsresa genom Toscanas allra vackraste område, Val d`Orcia.

Mina ben har nu, kanske inte direkt vant sig vid vandringen än, men i alla fall accepterat sitt öde.

Nu ska vi ju starta i Bagno Vignoni, de romerska termalbaden, ni minns från igår. Men vi var lite sena ut att boka denna resa, så här var fullbokat. Vår arrangör har i stället skjutsat oss tillbaka till Pienza igår efter avslutad vandring. Och nu på morgonen får vi skjuts tillbaka till Bagno Vignoni. Fördelen med detta arrangemang är att vi fått 2 nätter på samma hotell i Pienza och därmed sluppit packa och packa upp.

Vår chaufför kan inte mycket engelska. Men lyckas ändå peka ut huset från filmen Gladiator. Ni vet när kejsarens soldater kom för att döda Russel Crows fru och son. Det ligger på en kulle med en vacker cypressallé framför.

Bagno Vignoni

Första timmen på vandringen idag är mest en transportsträcka. Vi vandrar genom ett skogslandskap i en torr bäckfåra. Uppåt större delen av tiden.

Efter två dagar av strålande sol har nu den toscanska versionen av dåligt väder drabbat oss. Det vill säga tempraturen har droppat från över 20 grader till 17 och den klarblå himlen har ersatts av diverse moln som svävar fram och tillbaka över den bara ibland blå himlen. Precis vid vandringsstart släpper de till och med ifrån sig ett lätt duggregn.
Nåväl det kan vi tåla, hemma i Umeå snöar det, vill envisa rykten göra gällande.

Så når vi toppen av vandringen. Ungefär samtidigt börjar de mörka molnen skingras på himlen. Här uppe vandrar vi på en kam med utsikt åt båda håll. Vi kan se flera borgar från vår position.

Sedan bär det av nedåt igen. Vid en gård, med två mycket ivriga hundar, vars dag vi absolut gör, när vi vandrar förbi, slår vi läger för en lunch. Eller en första lunch, kanske vi ska säga. Smörgås med parmaskinka blir det nu. Och några kex som efterrätt.

Nu har också de där irriterande molnen skingrats för gott för dagen och solen strålar mot oss igen.

Att vada eller inte vada

Sedan kommer vi fram till vandringsresans enda vad. Vi har läst på och är förberedda. Och vet att det även finns en alternativ väg. Och nej, detta känns för avancerat för Christofer.

Vi väljer att svänga upp på den alternativa sträckningen där inget vad ska behövas.

Vi kommer upp mot en järnvägsbro. Enligt vår kartapp ser det inte ut som vi ska gå över bron, men här finns ingen annan bro, så ska vattendraget korsas, så måste det definitivt ske via järnvägsbron. Stand by me möter Stekta gröna tomater, känner vi oss som. Men allt går bra, vi når det andra brofästet utan drama.

Här ligger ju en liten övergiven järnvägsstation! Men hur kommer vi vidare? Om vi tittar i appen ser det ut som att vi ska följa järnvägsspåret. Men det leder ju igenom en tunnel. Går vi in där och tåget kommer, krossas vi definitivt som två stekta gröna tomater ju. Nej ingen bra idé, känner vi. Även om vi fostrats i järnvägstunnelsvandrandets ädla konst på Sri Lanka för några år sedan. Det måste finnas en annan stig.

Vi nosar snart rätt på en alternativ väg. Vid sidan av höjden som tunneln går igenom. Snart nog har vi hittat av vår ordinarie led igen. Gott så. Ett tvättäkta äventyr rikare, känner vi oss riktigt upplivade.

Snart går vi genom vinodlingar. Här jobbas det för fullt. Vid olivlundarna likaså. Träden ska beskäras hårt varje år.

Sant Antimo

Plötsligt ser vi vårt slutmål nere i dalen. Kyrkan Sant Antimo med anor från 800-talet ligger vacker till och har tidigare varit omgivet av ett kloster.

Men precis före kyrkan ligger den lilla byn Castelnuovo så lämligt till med hela två restauranger. Det blir alltså läge för lunch nummer två, pasta pomodore och ett glas vitt. Innan vi gudfruktigt skrider ner till kyrkan och vår väntande bil som ska ta oss den sista milen till den kända vinstaden Montalcino.

Montalcino

Montalcino ligger vackert på en höjd. Förstås det gör väl alla Toscanas små städer? Vi får ett rum med utsikt på trevliga Hotel Il Goglio.

I gränden utanför ligger restaurangerna på rad och erbjuder vinprovningar ihop med middagen. Och det känns som ett erbjudande för bra för att säga nej till.

Fakta om dagens vandring

Dagens vandring var 16,4 kilometer lång och 24780 steg. Den tog 6 timmar och 15 minuter inklusive raster och två (!) luncher. Vi gick 783 meter uppför och 764 meter nedför.

Läs också:
Allt om vår vandring i Toscana
Vandring i Toscana – dag 2 Pienza-Bagno Vignoni
Vandring i Toscana – dag 4 Montalcino-Pieve a Salti

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.