Ja, vår vecka på Gran Canaria är tänkt att tillägnas den norra och den inre delen av ön. Inte den södra. Och så blir det också. 6 av 7 dagar. Men en sväng till söderns charterstränder måste vi ändå tillåta oss.
Vi väljer en dag när vädret ändå ska vara sämre i norr och styr hyrbilen söderut. Parkerar in oss vid ett eller annat mastodonthotell i San Agustin. På flytande (nåja) spanska konverserar jag en äldre herre som verkar arbeta med någon form av renhållningsarbete och får av honom veta att parkeringen är gratis. Topp.
Vi har nämligen hittat oss en vandring här nere också. Hittar av strandpromenaden och travar iväg längs den västerut.
Vi får tämligen omgående sällskap av horder av pensionärer med rosa-tonade solskärmar på huvudet och matchande hotpants och linnen. De tyska pensionärerna känns igen på sina uppläxande blickar om vi glömmer av oss och hamnar på fel sidan av gångvägen. Här håller man höger!
Strandpromenaden passerar ett och annat hotell, men i huvudsak verkar det vara lägenheter som gäller i detta område. Så småningom stiger vi uppåt på höjden via trappor och hamnar nu i ett rätt ocharmligt område där strandpromenaden blir en passage mellan tingel-tangelbutiker och inkastar-restaurager. Ät-så-mycket-du-vill-kinakrogar, irländska pubar med happy hour dygnet runt, karaokebarer samt souvenierer i form av snoppformade-ölöppnare. (så här efteråt fattar jag inte att vi inte fotade!)
Vi förstår ju själva att Playa del Inglés inte kan vara långt borta nu. Och mycket riktigt. När det blir en glepa i butiksraderna ser vi den berömda stranden.
Den är ju på intet sätt vårt mål idag, men nu vet vi att vi närmar oss huvudattraktionen för dagens vandring.
Danddyner i Maspalomas
Målet som förstås är sanddynerna i Maspalomas. Vi har hört om dem. Sett dem på bild. Men ändå tänkt att ”det är nog inte så märkvärdigt”. Men väl på plats inser vi att det är precis vad det är. Området är större än vi trott och dynerna är högre och häftigare än vi vågat hoppas på.
Och visst är det folk här. Men inte alls så många som man kanske kunnat befara. En mycket stor majoritet av besökarna här verkar ligga bekvämt tillbakalutade i solsängarna på Playa del Inglés eller har fullt upp med de där ät-så-mycket-du-vill-menyerna. Streta på uppför och nedför sanddynerna, det får vi göra i stort sett ensamma. Ett träningspass är det också, helt klart.
Vi är mer än nöjda med denna upplevelse när vi kommer ner till havet på andra sidan dynerna. Nu blir det så klart dags för ett svalkande dopp innan vi vandrar samma väg tillbaka längs strandpromenaden.
Fakta om dagens vandring
Dagens vandring blev 11.6 kilometer lång och tar oss 3 timmar och 38 minuter att tillryggalägga. Höjdskillnaden är totalt 140 meter. Du hittar vandringen här på Garmin.
Denna vandring finns beskriven som nummer 1 i boken ”Vandring på Gran Canaria” av Anita och Birger Løvland. Där uppges den vara 1 av 4 stjärnor i svårighetsgrad.
Var vi bodde
Under vår resa till Gran Canaria hade vi 3 olika boenden. Denna tur gjordes med utgångspunkt från Parador de Cruz de Tejeda.
Läs också: Så vad tyckte vi om Gran Canaria? – massturismens flaggskepp
Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.
Måste tipsa om en ny serie på Svtplay som heter Tågresor mot alla odds: https://www.svtplay.se/tagresor-mot-alla-odds
Tänkte på er igår när jag såg första avsnittet. Så himla intressant!
Åh, den måste vi ju kolla på, tack! 🙂
Finns många trevliga ställen att vandra men hit kommer jag inte igen. Jag är absolut inte pryd men tyckte det var jobbigt med alla män som stod nakna och solade, spanandes efter andra män. Förtog liksom naturupplevelsen.
Hehe,ja helt klart fanns det nakna män. Men inte så många uppe i själva sandyn-området där vi var där. Bara han som fastnade på fotot. Men nere på stranden hittade vi massor.