Umeå har fått vinter i normal tid i år.

Den västerbottniska vintern

Det är svårt att beskriva den lättnad som det ändå ger. För här långt i norr på jordklotet ska vintern komma tidigt, och lämna sent. Förr om åren kom den första snön 20-25 oktober. Och låg sedan kvar hela vintern. Runt jul och nyår var det i regel alltid -20 till -25 grader. Gärna en bit in i januari också. Snön låg hela vintern i riktig mängd, snödrivorna i gathörnen var höga. Inga plusgrader syntes till förrän vi närmade oss mars i alla fall.

Nuförtiden är klimatet ur led. Många år kommer inte snön förrän efter julafton. Tö och minus avlöser varandra hela vintern, men ishalka och slask som följd. Isarna håller inte längre att gå på, varken för människa eller djur.


Detta sätter sig förstås på psyket. För slask och snölös vinter med så mycket mörker som vi har här uppe, det är ingen lek.

Men i år har vintern kommit som den ska. Om inte i oktober så i alla fall i november. Nu är landskapet en vit krispig dröm. Snön ligger drömskt över träden. Naturen är stilla och tyst. Temperaturerna kryper ned mot -20 grader.


Vinterpromenad i Baggböle

En sådan dag, när solen lyser över landskapet, från sin låga position inte långt över horisonten, tar jag mig ut till Baggböle 1 mil väster om Umeå.

Baggböle är en by längs Umeälven. Här finns Baggböle herrgård (ja det är härifrån uttrycket baggböleri kommer), en vacker gammal byggnad från mitten av förrförra seklet. Som har köpts och sålts, köpts och sålt ett antal gånger de senaste åren.
Någon form av servering har funnits, i alla fall ibland och med vissa ägare. Nu vet jag inte längre, har tappat räkningen. Kanske är det svårt att få till vinst så långt från centrum. Även om det inte borde vara det?


Vintervägarna är upptrampade. Detta är ett av Umeås mesta promenad- och rekreationsområden. Precis vid älven och med gångavstånd till Klabböle energicentrum, ett museum i regi av Umeå Energi, på andra sidan älven som behöver korsas via en hängbro. Gång- och cykelvägen fortsätter längs älven hela vägen in till Umeå.

Här nere vid älvkanten ligger också den botaniska trädgården Arboretum Norr. Nu ligger växterna sovande under snön, bara skyltarna påminner om vad som finns där under.

Detta är kraftverksland. 5 kilometer uppströms ligger Stornorrfors som producerar mest el av alla Sveriges vattenkraftverk. Anledningen till att norra Sverige nu har blivit världens centrum för bilindustrins batteritillverkning och en viktig del i Sveriges välstånd och miljöprofil.

Stora varningsskyltar varnar för att allt närmande till strömfåran sker på egen risk. När signalen ljuder har man 15 minuter på sig att ta sig upp ur älvsfåran. Sedan kommer vattnet.


Det felande konstverket längs Konstvägen Sju Älvar

Men jag vill inte bara få mig en promenad längs älven. Hur vackert och rofyllt det än är idag. Jag vill ha mig ett äventyr också.

Konstvägen Sju Älvar, har jag skrivit om förut. Den 35 mil långa vägen från Holmsund till Borgafjäll passerar hela sju av norrlandsälvarna, Umeälven, Vindelälven, Öreälven, Lödgeälven, Gideälven, Ångermanälven och Saxälven. 


Längs denna väg har ett antal konstverk uppförts. 2 av dem magnifika landmärken som ses från vägen, Hägring och Poem. Resterande i närhet av vägen, men inte lika synliga, man måste svänga av och stanna bilen för att kunna tillgodogöra sig dem.

Läs också: Konstväg Sju Älvar – en 35 mil lång konstutställning

Ett sista konstverk finns också. Ja, det ligger inte ens utmed vägen. Utan det finns här i Baggböle, 1 kilometer från vägen, fågelvägen. Undangömd i en övergiven turbinsump och med det komplicerade namnet 8 11. Nu har jag chansen att leta rätt på honom.

Efter en stund letande hittar jag… Dörren står öppen, även om vi har vinter. Till den tomma bygganden av betong. 

– Är det någon här inne nu, så dör jag av skräck, hinner jag tänka innan jag stiger in i mörkret. Och där sitter han ju, på en spegel av glas, egentligen, som nu fryst till blankis.

En mediterande… munk tror jag först. Eller rent en buddha?

Men när jag kommer närmare ser jag att det är en vanlig man. Orange bara. Som sitter som i swastikasana, som vi säger på yogan. Med korslagda ben. Som en mediterande munk. 

Ett stämningsfullt konstverk på en ovanlig plats. Och upplevelse lite utöver det vanliga. Jag har fått mitt äventyr.

Här ligger Baggböle herrgård:

Baggböle herrgård och Arboretum Norr vid orange markering. Fina promenadvägar finns till Klabböle Energimuseum och längs älven ända in till Umeå centrum. Att promenera från Umeå tar 1 timme och 40 minuter enkel väg.

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och Instagram.

 

8 kommentarer

  1. Marianne

    Så vackert med allt det vita och fina bilder som vanligt

  2. Fredrik Lindström

    Det här är visserligen bara en blogg men det vore kanske idé att ta hjälp av en språkgranskare?
    Det är så många syftningsfel, särskrivningar, meningsbyggnadsfel, saknade ord och ihopblandade uttryck att man får ont i själen.

    • Gunilla Yourstone

      Det allra bästa och enklaste vore förmodligen att du slutade följa bloggen. I stället för att ihärdigt läsa alla inlägg? 😉

      • Jag tycker du skriver bra! Det är en konst att kunna skriva så att till och med en vinterpromenad blir intressant att läsa om!

        • Gunilla Yourstone

          Jag har tyvärr ett gäng ”knäppgökar” som följer mig troget, läser allt och skriver kommentarer om hur dåligt allt är. Normalt deletar jag dem, men detta släppte jag igenom för att ha lite bra exempel till mitt ”knäpp-göks-samlingsinlägg”. 🙂

  3. Fantastiska vinterbilder! Jag tycker att det är sååå fint med snö! I år har vi faktiskt kallt och snö här också nu, vilket känns ganska tidigt. Tror att vi hade runt 13 minus igår? Idag är det ett fasligt brak när marinans båtar försöker köra sönder isen. De la i propellrarna, som ska hålla marinan isfri, först igår, vilket var alldeles för sent …

    • Gunilla Yourstone

      Ja jag har sett att ni har vinterväder söderöver också nu. Vi får njuta medan vi kan, i nästa vecka verkar det bli tö. 🙁

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.