den vilda atlantvägen
Connemara Nationalpark

Att upptäcka konceptet vandringspaket med bagagetransport

I september 2020 gjorde vi vår första vandringsresa med bagagetransport. Då härjade Corona-pandemin för fullt, stora delar av världen var fortfarande stängd och utlandsresor kändes långt borta. I stället bokade vi på Österlen i Skåne. En vandringsdestination som vi nog annars aldrig hade funderat på, men som nu, givet läget blev en jättehit.

Österlen

Vi vandrade i 5 dagar, oftast 2 mil per dag men på lätt, plant underlag. Sov varje natt på nya mysiga B&B´s och guesthouses. Vädret var sommar, åtminstone i norrlänningens ögon och det annars överfulla Österlen var i det närmaste tömt på folk.

Österlen

Vi älskade det förstås. Vi älskade hela grejen. Naturen, vädret, att vandra lugnt och avslappnat varje dag. Konceptet att få bagaget transporterat från hotell till hotell, själva bara bära på dagens lunch och en bikini, typ.

Känslan av att dag för dag röra sig framåt mot ett mål. Som två små hobbitar på äventyr. Eller om ni föredrar en liknelse med lite mindre Mordor-känsla, sjukt mycket Karin Boye.
”Det är vägen som är mödan värd”, ni vet.

Österlen

Vi svor ju där och då, på att det här skulle bli en tradition. Varje år, minst en gång, skulle vi ge oss iväg på en sådan resa, en flerdagarsvandring där man får bagaget transporterat åt sig och bor trevligt på små pensionat eller personliga hotell längs vägen. Fast helst ute i Europa då, så snart det lät sig göras.

Men 2021 kom och gick. Utan att någon sådan vandring genomfördes. Till vårt försvar kan vi säga att vi fick en inbjudan till en pressresa till Bulgarien just den vecka vi avsatt för vandring det året.

Men 2022 då? Jo då hade vi till och med en vandringsresa i Baskien bokad och klar, men dagen innan avfärd fick Christofer covid.

I år, 2023 då? Jo i år satsar vi stort på vandringsresor. För pandemin och kriget i Ukraina har lärt oss att man inte kan ta möjligheten för given, aldrig tänka att det där, det gör vi sen ett annat år. För plötsligt kan och får man kanske inte resa mer.

Ny inläggsserie på 4000mil

Nu startar vi en ny inläggsserie här på bloggen, med vandringsresor som vi drömmer om och längtar till. Några klassiker, några doldisar. Lite hav, lite berg, lite enkelt och lättsamt och lite utmaning. Drömmer oss bort. I väntan på våren och möjligheten att vandra på riktigt.

den vilda atlantvägen
Den Vilda Atlantvägen

Den Vilda Atlantvägen

Vandring på de brittiska öarna är ju något speciellt ändå. Eller vi tänker att det är något speciellt. För vi har ju inte vandrat här ännu.

1998 besökte jag Irland. Absurt nog 2 gånger på samma sommar. Först en privat roadtrip och sedan en bjudresa med jobbet. På den tiden jag var i IT-branschen.

Den Vilda Atlantvägen

På roadtripen nosade vi ju på naturen. Satsade på ridning den gången, var ute på flera härliga turer. Gick kortare promenader längs havet.

Nu har jag hittat Wild Altantic Way, Den vilda Atlantvägen, en av Irlands mest kända leder, som går utmed hela västkusten. Från Derry i norr och nästan ända fram till Cork i söder. Med sina 260 mil är det en av världens längsta kustleder.

den vilda atlantvägen
Den Vilda Atlantvägen

Hela leden tar förstås tid att gå. När man har jobb och förpliktelser hemmavid får man istället sålla ut gobitarna. Sträckan mellan Leenane och Westport bjuder på lite av varje. Dramatiskt kustlandskap, den kända nationalparken Connemara med sina hedar. (det är ju härifrån den söta Connemaraponnyn kommer!)

den vilda atlantvägen
Den Vilda Atlantvägen
den vilda atlantvägen
Den Vilda Atlantvägen

Ett heligt berg förstås. På Croagh Patrick sägs det att Irlands helgon St Patrick fastade i fyrtio dagar där en gång på 400-talet. På Reek Sunday, den sista söndagen i juli, vallfärdar tusentals pilgrimer hit och bestiger berget. Somliga barfota eller krypande på alla fyra.

Men också Inishbofin Island, en karg och vacker ö med en vackert belägen klosterruin och endast 187 bofasta själar.

Den Vilda Atlantvägen
Den Vilda Atlantvägen

Vandringen verkar hyfsat enkel också, vilket är bra för Christofer. Alltför många är de gånger som jag dragit iväg med honom på för avancerade äventyr. På Den Vilda Atlantvägen känns det som att man få mycket utsikt och dramatisk natur för liten insats så att säga. Så som vi gillar det allra bäst.

den vilda atlantvägen
Den Vilda Atlantvägen
Den Vilda Atlantvägen

Här hittade vi vandringspaketet Den vilda Atlantvägen.

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.

6 Comments

  1. Ja Irland! Det vore ju drömmen at vandra där. 😍

  2. Vi vandrade efter kusten i Wales en långhelg. Vacker och dramatisk kust. Bodde på B&B. Så vi hade inte så mycket packning.

    • Gunilla Yourstone

      Åh vad härligt! Wales har jag också tittat på. Ser underbart ut. 🙂

  3. Victoria

    Fina bilder! Blir nyfiken på detta koncept. Låter ju lättsamt att slippa bära själv. 🙂

    • Gunilla Yourstone

      Det otroligt lättsamt. Riktig lyxvandring när man är van vid fjällen och tunga ryggsäckar! 🙂

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *