Renen är ett spännande och exotiskt djur. Det vill säga om man kommer från en annan del av världen än just norra Skandinavien. Här uppe lever vi mer med renarna som ett naturligt inslag i vardagen. Inne i Umeå ser man dem ju inte förstås, men bara man kommer någon timme inåt landet är det i allmänhet gott om dem. Tror aldrig att jag kört hem från Vindeln, dit jag i olika perioder haft ärenden i jobbet, utan att fått väja för ren på 363:an.
Här kommer 17 intressanta fakta om renen.

intressanta fakta om renen
Norsjö

1. Enda hjortdjuret där båda könen har horn

Renen är ett arktiskt hjortdjur som lever på tundran och in barrskogen i norra Europa, Nordamerika och Asien och på Grönland. Det är det enda hjortdjuret där båda könen har horn. Tjuren fäller sina horn efter brunsten på hösten. Kon behåller sina horn över vintern och fäller dem först efter kalvningen. Hornen är täckta av basthud. Basthuden skyddar det växande hornet och innehåller bland annat blodkärl. Strax före brunsten fejar båda könen sina horn.

intressanta fakta om renen
En ren som fejar sina horn – Sonfjället

2. Sarv, Vaja och Härk

Hanrenen kallas för tjur eller sarv och honan för ko eller vaja, medan en kastrerad tjur kallas för härk och används som dragdjur. Sarv, vaja och härk kommer från samiskan.

Men de samiska renrelaterade orden slutar naturligtvis inte där. I lulesamiskan finns inte mindre än 30 ord bara för att kunna beskriva renens ålder och kön, 27 för att beskriva hornens utseende och 22 för exakta färgbeskrivningar.

intressanta fakta om renen
Kilpisjärvi Finland

3. Det klickar när de går

När renen går hörs ett klickande, knäppande ljud. Det är ett senfäste i bakbenet som glider över ett ben som knäpper. Man vet inte varför det är så, men det kanske är för att renarna lättare ska kunna hålla ihop flocken i mörker eller dimma?

4. 200.000 renar i Sverige

I Sverige finns 200.000 renar på vintern efter renslakten och så många som 360.000 renar efter kalvningen.

intressanta fakta om renen
Intressanta fakta om renen: Det hörs ett klickljud när de går – Kilpisjärvi Finland

5. Vildren

I Sverige förekom tidigare både skogsren och fjällren vilda. Intensiv jakt bedrevs dock och den sista vilda renen sköts i slutet på 1800-talet i Sverige.
Norge har idag  90% av den europeiska fjällrensstammen och har därför fått ett särskilt ansvar för att bevara arten. Det finns ca 6000 vilda exemplar.
År 2004 fanns omkring 2 500 vildrenar i Finland.

6. Domesticerat hjortdjur

Renen är det enda hjortdjur som i större utsträckning har blivit domesticerat.

intressanta fakta om renen
Sonfjället

7. Varför är renen på vägarna?

Renarna håller gärna till på och bredvid vägarna. På vintern kommer renen extra gärna upp på vägen för att slicka saltet av vägbanan, men också för att en plogad väg är lättare att gå på än den djupa snön i skogen. På sommaren gillar renen att äta de växter som finns i vägrenen.

När renhjordar finns i området, brukar renskötarna sätta upp svarta plastsäckar längs vägen som varning, men även utan dessa underförstådda “vägskyltar” kan alltid en strö-ren dyka upp.

Läs också: Myskoxen – Sveriges mesta urtidsdjur

E4:an i Norrbotten

8. Äter lavar

Renen är idisslare och har en unik förmåga att smälta lav. På sommarhalvåret äter den gräs, örter och löv. På vintern är den huvudsakliga födan renlav, ibland hänglav uppblandat med ljung och kråkbär. På vinterhalvåret förekommer också stödutfodring med pellets.

Om det på vintern bildas en hård isskorpa på marken på grund av perioder av tö, kan många renar svälta ihjäl när de inte kommer åt födan under isskorpan och snön.

intressanta fakta om renen
Intressanta fakta om renen: Det har funnits ren på Gotska sandön

9. Renar på Gotska sandön

På 1700-talet introducerades ren till Gotland och Gotska sandön. Om det rörde sig om vilda eller domesticerade djur är oklart. Den sista individen från detta experiment blev skjuten på Gotska sandön i början av 1800-talet.

10. Ålder, liv och död

En vaja blir ca 20 år, medan en sarv i allmänhet lever betydligt kortare. Parningsperioden pågår under cirka en månad i september/oktober. Renkon är dräktig i cirka 225 dygn och föder 1-2 kalvar i maj månad. Renkalven diar under hela barmarksperioden. Kalven lär sig beta de rätta växterna av renkon. Under vintern betar renkon och kalven i samma betesgrop. En kalv som förlorat sin mamma kan slå sig i lag med en gammal rentjur, som i sin tur låter kalven beta i sin betesgrop. Först när renkon ska till att få en ny kalv stöter hon bort sin nu ettåriga kalv.

Kor och kalvar bildar tillsammans stora hjordar. Hanarna lämnar hjorden och grupperar sig i smågrupper med tre-fem individer.

intressanta fakta om renen
Flatruet

11. Hårig överallt

Renen är anpassad till ett arktiskt klimat. Varje del på renen är hårbeklädd, till och med mulen är hårig. Hårstråna på kroppen är ihåliga, vilket ger extra god isolering. Renen har en form av värmeväxlare i benen, det venösa blodet värms upp av det arteriella blodet i speciella kärlnystan. Blodet som kommer från klövarna är kraftigt nedkylt men värms upp innan det når hjärtat igen. På så vis kyls inte renen ned så lätt. Renen har också gott om blodkärl i näshålan som gör att inandningsluften värms upp och att värmeförlusten via utandningsluften minimeras.

12. Renskötsel

I Sverige bedrivs renskötsel från Idre och norrut, och dessa renar består av tamrenar från underarten fjällren. Renen används dels för att få köttskinn och andra slaktprodukter. Djuren behöver då inte tämjas, utan det räcker med att de vänjer sig vid att människan rör sig i närheten. Sedan används renen även som mjölkdjur. Under sommaren hålls renkorna samlade, fångas in och mjölkas. Detta förutsätter en betydligt högre grad av tamhet än om renen bara är ett slaktdjur. Renen används också som transportdjur. Framför allt förr i tiden förstås. Varje enskild renindivid måste då tämjas och vänjas vid att körasridas eller klövjas.

I Sverige finns 4 600 renägare (som äger minst en ren), varav 85 procent bor i Norrbottens län. 40 % av renägarna är kvinnor.

I Sverige kontrollerar samerna idag fjällrenens vandringar med hjälp av helikoptrar, snöskotrar och terrängfordon. Även längre förflyttningar av stora hjordar ner till kustområdena med lastbil är vanligt.

intressanta fakta om renen
Flatruet

13. Samer har ensamrätt på rennäringen

Samer tros ha varit mer eller mindre beroende av renen sedan åtminstone tiden för invandringen till Norden, först som vildrensjägare och senare som innehavare av tamrenar.

Renskötseln är en samisk näring som i Sverige är förbehållen samerna. Det är alltså bara den med samsikt påbrå som får idka renskötsel i Sverige. Renskötselrätten bygger på urminnes hävd och är ingenting som samerna “fått” av staten. All rennäring bygger på det fria naturbetet eftersom renar är vandringsdjur.

Intressanta fakta om renen: Samerna har ensamrätt på renskötsel

14. Renar i Sydgeorgien och på Falklandsöarna!

Under 1910-talet infördes 22 renar från Norge till Sydgeorgien. Renarna trivdes och har sedan dess förökat sig till ungefär 3000 stycken 2012. De var då så många att deras påverkan på vegetationen uppfattades som ett problem och myndigheterna i Sydgeorgien började planera för att utrota populationen. Den första etappen inleddes i januari 2013, då 1 500 renar samlades ihop och slaktades under fem veckor med hjälp av elva renskötare från Skandinavien.

2001 transporterades 59 renkalvar över till Falklandsöarna från Sydgeorgien. Dessa fick sin första avkomma 2003 och en renhjord finns idag på Weddell Island.

15. Man frågar inte hur många renar någon har

Detta är nog det första jag lärde mig om renar och samer som ett ganska litet barn. Man frågar aldrig en same om hur många renar hen har. Det är som att fråga “Vad har du för månadslön?” Ohyfs helt enkelt.

Sonfjället

16. Varför har jultomten renar framför sin släde?

Tomtens renar är en amerikansk tradition eller myt. I slutet av 1800-talet flyttade flera samiska familjer från Finnmark i Norge till Alaska. Målet var att de skulle lära inuiterna renskötsel och med på resan hade de 500 renar. Det norsk-amerikanska företaget Lomen Company använde flera av samerna tillsammans med renarna i en reklamkampanj för renkött. Där blev renarna ledda av samer och i släden som varje ren drog satt en jultomte med massa julklappar. Så föddes den moderna amerikanska julmyten med Santa Claus, Rudolf och resan från Nordpolen.

I Sverige har jultomten också en släde lastad med julklappar, ibland en kälke som han drar själv. På enstaka bilder från 1800-talet har han spänt en get för kälken. Under 1900-talet har även motiv där han använder såväl hästar som renar använts, men många gånger vandrar han endast med julklappssäcken på ryggen. Renarna anknyter till amerikansk tradition, men en skillnad är att i nordisk jultradition genomförs slädfärden nere på marken, och inte med flygande släde/renar som i Amerika.

Renskav

17. Äta renkött

I norra Sverige finns förstås en grundmurad tradition att äta renkött.
Renfilé är delikatess och dyrmat. Renskav mer mainstream och ett sätt att ta tillvara hela djuret genom att skiva köttet tunt. Olika varianter på renskavsgryta hittar man på restauranger i hela övre Norrland. Det ska vara grädde, lök, svamp och lingon. Förstås.

Souvas betyder rökt på lulesamiska och det är helt enkelt saltat och lättrökt renkött. Serveras numera ofta som kebab ungefär.

Sen får förstås inte renkorven eller det torkade renköttet glömmas bort. Det kan man köpa själv på affär och ha med i matsäcken på fjället.

intressanta fakta om renen
Intressanta fakta om renen: Båda könen har horn – Drottningleden i Hemavan

Läs också: Mygg och fjällvandring – 12 fakta om mygg och bästa sättet att undvika dem

Missa inga inlägg, glöm inte att gilla 4000mil på Facebook och på Instagram.

 

Etiketter

4 kommentarer

  1. Så himla konstigt det blir ibland, att vi råkade skriva nästan samma inlägg nästan samtidigt! 😉 Eftersom jag precis läst på var ju inte så mycket nytt för mig, men detta att man inte ska fråga om hur många renar någon har, det hade jag ingen aning om. Intressant! Kanske inte jättekonstigt egentligen, men det känns som att jag skulle ha kunnat göra bort mig där 😉

    • Gunilla Yourstone

      Ja jag har faktiskt ett “follow up-inlägg” om det i morgon. Att skriva samma inlägg. 🙂
      Det är en rätt hemsk känsla när man sitter vid frukostbordet och inser att någon just släppt inlägget man själv tänkt sjösätta i morgon 😮
      Just detta med hur många renar man har, jag tror faktiskt att det är den första spontana frågan man kommer på om man börjar prata renskötsel med en same, så ja det är nog lätt att göra bort sig där. 🙂

  2. Spennede artikel og godt skrevet 🙂 Her var det mye jeg ikke visste om reinen.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *