Nu skriver alla media om att det är kaos på Vildmarksvägen. Bilar och husbilar, så många i rad att renarna inte kommer fram och kan korsa vägen. Bilar som kör upp på bron vid Saxnäs fastän det står renar på bron. Och då förstås renar som i vild panik försöker hoppa över räcket ner i vattnet. Turister som jagar renar och kalvar för att ta en selfie. Kalvar som skiljs från sina mammor och dör. Medföljde hundar som river renar.

Lyssna på Sveriges Radios reportage i ämnet här.

Kaos på Vildmarksvägen
Tomt och inte kaos på Vildmarksvägen 2015

Klart man blir ledsen och berörd. Det tragiska är att jag är övertygad om att inte en enda av de här turisterna menade något illa. De älskar säker djur allihopa. Har kommit hit för att få uppleva de åtråvärda renarna. Vill så gärna få närkontakt. Få den där bilden till sina sociala medier. Kanske förstod de aldrig att de orsakade skada. Kanske inte ens efteråt.

Och här kommer poängen. För vi turister, hur inkännande, välvilliga och lyhörda vi än är. Hur väl vi än vill. Om vi blir för många på samma ställe orsakar vi skada. Alltid.

Trampar sönder marken runt Grodtjärn i Arvidsjaur, driver upp bostadspriserna via Airbnb i Barcelona och Venedig, skräpar ner på Kebnekaise, lämnar en skog av toapapper på Kilimanjaro.

Grodtjärn. Vacker färg på vattnet, men söndertrampat runt om.

Resebloggarnas ansvar?

Var kommer då vi in i allt det här, Christofer och jag? Resebloggare i allmänhet? Jag känner mer och mer att vi har ett ansvar. Att resa till och skriva om de okända platserna istället. De som kunde behöva en och annan turist för inkomsterna. För att inspirera till att sprida ut sig.
För, för varje känd, upphaussad och överexploaterad plats, finns det alltid minst en till okänd som är lika trevlig att besöka. För oss har det nästan blivit en sport att hitta och upptäcka den platsen i stället.

Fast ibland gör vi det ändå. Mot bättre vetande. Reser till den där upphaussade platsen. Som Cinque Terre förra hösten till exempel. Ja, så vackert! Men så tydligt för mycket folk. Efteråt kan man ångra sig lite. För Cinque Terre behöver ju inte att vi inspirerar fler att åka dit.

Läs också: Är Cinque Terre en turistfälla?

Resebloggare. På oexploaterad plats där fler turister får plats. (norra Albanien)

Vildmarksvägen då?

Åter till Vildmarksvägen. Där har ju vi också varit och bidragit till haussen med ett inlägg som läses av upp till 200 personer per dag.

Läs vårt inlägg om Vildmarksvägen här. 

Ja det bekymrar mig. Borde jag ta bort inlägget? Så länge i alla fall? Att jag skulle kunna ha bidragit till en enda renkalvs död genom mitt inlägg gör mig helt illamående.

Kaos på Vildmarksvägen
Stekenjokk 2017. Inget kaos på Vildmarksvägen i sikte den gången.

Men saken är den att när vi åkte Vildmarksvägen första gången 2015 var det en total doldis. Inte många där. Och inget, absolut inget skrivet om området på nätet. Jag kände faktiskt att jag måste hjälpa det här fantastiska okända området i södra Lappland på traven lite. Ge det lite reklam så att det får den uppmärksamhet det förtjänar. Aldrig någonsin hade jag kunnat ana att det 5 år senare skulle vara turist-kaos!

Nu tänker jag att vi ska skriva om mer okända delar av Sverige. För att hjälpa folk att sprida ut sig lite i sommar. Silvervägen och Arjeplogfjällen, Stora Sjöfallets nationalpark, Pieljekaise. Södra Norrland. Där är det lugnt och lite eller lagom med folk. Men tänk om det blir samma sak där om några år?

Ja vad gör man? Som en enkel liten resebloggare, som bara älskar att resa, upptäcka och uppleva. Och sedan skriva om saken?

Kaos på Vildmarksvägen
Stora Sjöfallets nationalpark
Gruvan i Edsele. Ännu helt okänd.

Läs om vår roadtrip i södra Norrland här.

Missa inga inlägg. Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook.

 

16 kommentarer

  1. En viktigt fråga att fundera på. En idé kanske kan vara att komplettera det gamla inlägget med ”Tänk på att…” eller ”Var försiktiga därför att…”.

  2. Hehehe, så du skriver om precis det samma som jag skrev om igår? 😉

    På tal om att skriva om doldisar i Sverige; jag hade faktiskt aldrig hört talas om Vildmarksvägen förrän i år. Så för mig var det en doldis.

    Och när det gäller resebloggares ansvar så visst, vi är med och skapar trender. Vi påverkar. Bloggen är vårt redskap. Och skriver man uppmuntrande om Vildmarksvägen, Trolltunga eller vad det nu kan vara, så visst, då är man en direkt orsak. Jag tycker inte du ska ta bort ditt inlägg. Utan snarare att du i inlägget, kanske längst ner, ber folk i fet kursiv att avvakta.

    • Gunilla Yourstone

      Aha, såg inte ditt inlägg, men har läst nu. Vi kommer just från en vecka i svenska fjällvärlden och det är typ ohysteriskt på alla platser utom ”the Big five”, som jag har börjat kalla dem. Dvs Fulufjället, Grövelsjön, Jämtlandstriangeln och Abisko. (Ja Och Vildmarksvägen då, men där är det inte vandrarn som är problemet.)
      Där kablas det nu ut bilder på skräpkorg och parkeringskaos.
      Man får välja sina platser med omsorg denna sommar…

  3. Jag har också läst alla artiklar om kaoset på Vildmarksvägen och tycker det är så tråkigt. Samtidigt vill jag också att fler ska upptäcka Vildmarksvägen, men kanske inte alla på en och samma gång. Personligen så känner jag mig inte ansvarig för något av det som skett trots mitt populära inlägg. För vi kan inte hållas ansvariga för vad andra människor gör i slutändan trots att vi uppmuntrar till att resa till vissa platser.

    Jag har själv uppdaterat mitt populära inlägg om Vildmarksvägen med länkar till flera av artiklarna och har även lagt till lite mer om vad man bör tänka på när det gäller om man får syn på en ren. Tog informationen från den officiella sidan som jag tyckte hade skrivit bra om det.

    Jag tycker heller inte att du ska ta bort inlägget, inte ens under en kortare period. För ärligt talat så tror jag inte att det gör någon större skillnad om inlägget inte finns kvar – det som däremot kan göra verklig skillnad är att informera. För som du själv skriver så tror jag heller inte att någon egentligen menar att göra skada eller att de kanske inte ens förstår det. Genom att då informera så kan vi ju i alla fall hjälpa till att sprida sådant som är viktigt att tänka på.

    • Gunilla Yourstone

      Hej Helena, kloka tankar. Nej vi kan ju inte vara ansvariga för tok som andra hittar på.
      Det kanske är så att man får försöka inspirera till just själva konceptet att upptäcka det oupptäckta? Att våga ge sig av till Näsåker när alla andra åker till Keb.
      Det gör nog bäst nytta. 🙂

  4. Majken Eriksson

    Jag känner inte igen det du skriver. För 3 dagar sedan (torsdag 16 juli) åkte vi vildmarksvägen från Vilhelmina till Östersund. Vi såg inte en enda ren och inget kaos någonstans. I Stekenjokk stod ca 30 husbilar. Folk satt utanför och fikade en del promenerade vid vägen. Men som sagt att det skulle vara kaos där är att överdriva.

    • Gunilla Yourstone

      Jag tänker att ”kaos” för renägare och för besökare från södra Sverige kanske betyder olika saker. Med ”kaos” tänker man kanske köer. Men för dem är det kaos om kalvar stressas och dör?

  5. Naturvännen

    Hej
    Jag tycker att er sida är väldigt inspirerande. Själv har jag varit uppe på Vildmarksvägen många gånger men ville visa det för en person jag håller mycket kär för ca en vecka sedan. Där blev det tydligt vad populär Vildmarksvägen blivit. Jag funderade lite över varför Länsstyrelsen var där uppe bland den nya gigantiska populationen av husbilar. Verkade hänga ihop med de utmaningar som lett till störningar på fjället. Det är ju förstås inte husbilarnas fel, utan hur vi bemöter naturen. Om vi människor inte vore så egoistiska, dumma och oförstående så skulle det inte vara något problem. Jag ger några exempel. Var 100’e meter framgår att det är förbjudet att beträda fjället pga renarna och dess avkommor (under en väldigt begränsad period). Detta är ju förstås inget som respekteras. Här är det Selfies med renar som gäller till varje pris. Liknar det med problematiken då folk med sina kameror ska filma sig själva när de kommit till en olycka och dessvärre hindrar räddningstjänsten att komma fram. Sannolikt inget illa menat där heller utan vederbörande hade nog bara otur när den tänkte. Jag beskriver vidare. Hundägare släpper sina hundar fria som naturligtvis lockas av frestelsen av att driva en ren och dess kalv som tydligen lett till döden för renarna. Givetvis är det hundägaren som slipper undan, trots att det hos Länsstyrelsen framgår att samer har rätt att avliva dessa lösdrivande hundar som belastar rennäringen. Samerna får ta konsekvenserna för den enormt dumma handling som turisten ägnar sig åt. Det visar stor ödmjukhet från samerna. Önskar att det vore ömsesidigt. Att driva på renar på en bro med sitt fordon? Vad är motivet till det? Har svårt att tänka mig att det är i vänlig mening. Kanske dumhet igen? För övrigt märker jag slappheten från folket avseende Corona. Nu kan vi tränga oss på varandra igen i Norrland. Kanske för att den pandemin redan hanterats i söder? Vad vet jag? Jag har ingen som helst koppling till samer utan är endast en observatör som blir sorgsen över hur mänskligheten blivit. Det finns sannolikt ingen bot för den stupiditet som folk uppvisar och det är absolut ingen lösning att hämma inspirationsrika resebloggar. Kanske ska vi lägga energi att kontakta deras mammor för att slutföra grunduppfostran i sunda värderingar.

    Snart åker jag upp igen för att njuta av och respektera naturen och hoppas på mer intelligent närvaro. Hoppas nämligen att det inte behöver bli ett förbud mot att åka dit pga hur vi beter oss.

    • Gunilla Yourstone

      Tack för dina iakttagelser och tankar.
      Dumhet, oförmåga att förstå sig på naturen och sociala medier kan man väl sammanfatta vad detta beror på i? 🙂
      Det slår mig att denna väg kanske är en dålig idé. Kanske bättre att man får kämpa lite till fots innan man når kalfjället?

  6. Thomas o Kristina

    Vi åkte vildmarksvägen igår och det var hur lugnt som helst,inget kaos och väldigt lite med bilar. Uppe på platån Max 15 bilar.

  7. Intressant att följa dina och era tankar kring detta. Vi har verkligen ett ansvar, det tycker jag att alla som talar högt har men frågan är vad vi kan göra av vår plattform. hur den bäst används för att människor ska både välja en bra plats för sin semester och bete sig vettigt. Den nöten har jag icke knäckt än

    • Gunilla Yourstone

      Jag har kört ett par inlägg om hur man ska bete sig på vandring, som lästs av många. Men tveksamt om de når folk som åker husbil på Vildmarksvägen?

  8. I husbilsvärlden är Vildmarsvägen långt ifrån en doldis. Under alla år vi åkt på mässor (12 år) är Vildmarksvägen alltid det största ämnet för föreläsningar. Det brukar vara en föreläsning om Vildmarksvägen varje dag, och de är alltid fullsatta. Mitt Instaflöde är i år översvämmat av Stekenjokk. Men, det är också väldigt mycket folk längs Göta kanal där vi åker nu. (Förvisso färre renar, men vi kanske gör nån annan skada, vad vet jag?) Visst är det lite knepigt. Tycker inte att man ska behöva ta bort inlägg. Kanske i så fall hellre lägga till en rad om att man ska tänka på ditten och datten för att inte störa renarna?

    • Gunilla Yourstone

      Ja där ser man. Nätet var tomt på den tiden. Och vägen var ganska tom den också. Jag har justerat inlägget lite nu.

  9. Pingback: Stories från juli 2020 – Affärsfakta

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *