Vi är nu framme vid den 5:e dagen på vår 6 dagar långa vandringsresa genom Toscanas allra vackraste område, Val d`Orcia.

Tidig morgon i Pieve a Salto. Montalcino som vi startade gårdagen från, syns på andra sidan dimslöjorna.

Idag ska vi och våra nya amerikanska vandringsvänner börja med en kortare transfer till klostret Monte Oliveto Maggiore, som vi passar på att besöka innan bussturs-turisterna väller in för dagen.

Sedan är uppdraget att vandra tillbaka till vårt agriturismo som vi checkade in på redan kvällen innan. Vi får alltså två nätter på samma ställe här, vilket känns skönt. Istället för att packa ihop våra resväskor som vanligt, kan vi bara lämna allt och ge oss iväg.

Vi har också passat på att tvätta upp några plagg som får torka i solen medan vi är borta.

Gissa vem av oss som tvättat? Ledtråd: bara en av oss passar i rött…

Monte Oliveto Maggiore

Detta stora kloster inom Benediktordern byggdes på 1300-talet. Klostret är berömt för en serie fresker som illustrerar scener ur legenden om den helige Benedikt. Via ett frivilligt inträde kan man besöka klostret, kyrkan och tillhörande apotek och vinkällare, samt en klosterträdgård. Biblioteket är tyvärr stängt.

En gedigen vinkällare anstår förstås ett ärevördigt kloster

Lite småstressade känner vi oss dock, så som det gärna blir när man vet att man har en hel dags vandrande framför sig. Efter någon halvtimme i klostret drar vi i kopplet och vill i väg. Medan våra amerikanska, betydligt frommare vänner, stannar kvar och utforskar ytterligare.

Crete Senesi

Idag går vandringen igenom, eller kanske snarare ovanför landskapet Crete Senesi. Bokstavligen betyder Crete Senesi ”Sienas lera” och detta är mycket riktigt ett lerlandskap, se bilden nedan.

Vår vandring går alltså högst upp på höjden och gör en båge runt Monte Oliveto Maggiore-klostret som vi därmed har i blickfånget första timmen av vandringen.

Vi passerar en by där man för fullt städar undan partytält och festligheter efter Liberation day igår.

Pekorino waiting to happen.

Picknick-lunch

Vi vandrar vidare genom Toscanas jordbrukslandskap. På denna vandring passeras inte en enda restaurang och vi har uppmanats av vår arrangör att själva köpa oss en picknick-lunch på vägen till klostret.

När det blir dags för lunch sätter vi oss därför bara ner på en lagom naturskön plats och dukar upp. Apelsiner, bröd, parmaskinka och en redig bit prima Crete Senesi-ost.

Ett militärflygplan passerar ovanför oss. Men i övrigt är vi ensamma i världen.

En avlägsen del av Toscana

Lunchstoppet visar sig vara perfekt tajmat, för någon kilometer senare går vi nedåt och överger successivt utsikten. Först genom en till synes övergiven by, sedan genom en tät cypressallé och så i ett skogsområde.

Snillrikt

Känsla av att vara långt bort från världen är markant. Inget hörs, inget syns, inget finns i närheten.

Så når vi landsvägen och därmed civilisation. När vyn som vi redan döpt till ”ensamt träd i Toscana” dyker upp, vet vi att vi inte har långt kvar till vårt hägrande agriturismo.

När vi ser det ensamma trädet på kullen, vet vi att vi nästa är framme.
Vi kommer osökt att tänka på den obligatoriska tigerkakan som serveras på varje frukostbuffé med självrespekt i Toscana.

Agriturismo Pieve a Salto

Att komma fram till hotellet igen i den soliga eftermiddagen är förstås skönt. Vi har en uteplats i perfekt läge. Men visst är det något som börjat gnaga i oss? Vi som varit så upptagna med att planera framåt. Dagens vandring. Dagens lunch, dagens middag. Vad ska man packa med idag? Ska vi göra detouren?

Det är som att vi först nu förstår. Vi kommer inte från och med nu att för evigt få vandra över Toscanas kullar. Detta som vi upplever nu kommer faktiskt att ta slut och det redan i morgon. Sedan kommer det istället för alltid att vara över.

Har vi verkligen njutit tillräckligt? Börjar vi ju oroligt fråga oss nu. Har vi verkligen varit i nuet? Har vi sugit ut varenda tillgänglig fiber ur vår resa?

Vår uteplats

Fakta om dagens vandring

Dagens vandring var 14,1 kilometer lång. Vi gick den på knappt 5 timmar inklusive raster. Vi gick 368 meter uppför och 414 meter nedför.

Läs också:
Allt om vår vandring i Toscana
Vandring i Toscana – dag 4 Montalcino-Pieve a Salti
Vandring i Toscana – dag 6 Monteroni d’Arbia-Siena

Missa inga inlägg. Glöm inte att följa 4000mil på Facebook och på Instagram.

6 Comments

  1. Det ser verkligen helt ljuvligt ut! Blir väldigt sugen på Toscana.

    • Gunilla Yourstone

      Ett av de vackraste landskap vi sett och en av de behagligaste vandringar vi gjort. Helt klart. 🙂

  2. Svårt att inte bli sugen på Toscana efter dessa artiklar. 🙂
    Har ni gått så här långt och så här många dagar förut? Eller hur tränade ni inför resan?

    • Gunilla Yourstone

      Vi har nog inte gått så länge som 6 dagar i sträck så många gånger förut. 4-5 dagar är nog vanligare för vår del.
      Bäst tränar man genom att gå mycket innan. Främst är det egentligen fötterna som riskerar att ta stryk när man går många dagar i följd.
      Tyvärr hade jag covid innan och gick typ inte alls på över 3 veckor. Inte bästa uppladdningen alltså. 🙂

  3. Agnetha Eriksson

    Hej! Tusen tack för härlig inspiration, som vanligt :). Tyvärr hinner vi bara vandra två dagar och jag undrar vilka två sträckor som du kan rekommendera då?

Leave a Comment

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *