Reseåret 2019 blev lite annorlunda än vi först planerade. Två inställda resor för Christofers del och jag som reste ensam hela första halvåret. Med undantag av en gemensam resa till Finland. Sedan tog det sig, Christofer kunde börja resa igen och saker och ting började bli sig lika även på resefronten.
2019 innehöll lite färre resor än det smått hysteriska 2018, då hela 12 resor, trots att den sista resan på året blev inställd. Av dessa 12 genomfördes dessutom 11 januari-augusti. Nu under 2019 gjorde vi 9 resor. Ett lite lugnare tempo som passar oss bättre. Så här såg reseåret ut månad för månad.
Januari – resefasta och rehabiliteringsfokus
Den 14:e december 2018 kom Christofer hem igen från sjukhuset efter sin stroke. Januari var back to basic och fokus på det basala i livet samt rehabilitering. Att lära sig gå igen, att gå utomhus, att gå längre och längre. Att öva att svälja olika saker. Långsamt, men ändå fortare än vi vågat hoppas på, kom kroppens funktioner tillbaka.
Resor var inget vi saknade eller tänkte på.
Februari – Uganda och en knivsudd Dubai
Resan till Uganda och dess apor var bokad sedan många månader tillbaka. Det var jag och Christofer, samt min syster med man och ytterligare ett par som skulle åka tillsammans. Men Christofer var inte pigg nog för resa än. Det blev i stället Alva som följde med mig till Uganda.
Resan blev en av de mest hektiska resor jag någonsin gjort. Stod väckarklockan någonsin på ett senare klockslag än 5? Men så värt det. Schimpanser, gorillor och även andra apor. Samt flodhästar som jag aldrig sett dem förr, uppe och lekande och springande. Fem stolta lejonhonor i skymningen. Uganda lever i våra hjärtan.
På hemväg hade vi ett 9 timmars stopp i Dubai. Vi åt lyxfrukost i Dubai Marina. Vår servitör var från Filippinerna och vi fick inte lämna stället innan vi lovat att Filippinerna skulle bli vårt nästa land att boka. Inte visste vi då att jag faktiskt skulle hamna på Filippinerna innan året var slut!
Ett bad hanns också med innan det var dags att stressa tillbaka till flygplatsen.
Mars – finska Lapland
Christofers rehabilitering går bra och det börjar klia lite i resetarmen ändå för oss. Men efter en så allvarlig sjukdom som stroke är det inte bara att åka. Man måste bli friskförklarad av läkare först och försäkringsbolaget måste säga sitt, godkänna att man fortfarande är helförsäkrad.
Men till Finland kan man ju åka, kommer jag på då. Man behöver inte flyga och genom avtal våra länder emellan har man som svensk rätt till samma sjukvård i Finland som i Sverige.
Vi bokar alltså en weekend i finska Lapland. En natt i Rovaniemi och en i de där världskända glas-igloosarna. Där man ska ligga vaken hela natten och se norrsken, ni vet.
Christofer har inget körkort så det blir jag som får köra alla de 16 timmarna som resan tar fram och tillbaka. Snöstorm får vi helgen till ära och därmed inga norrsken i sikte. Men trevligt att komma iväg på lite äventyr. En av höjdpunkterna blev vår hundspannstur bakom ett gäng alerta Siberian Huskies.
April – Ukraina och Jordanien
Nu får jag åka själv igen. Detta är en kombiresa. För de billiga biljetterna till Jordanien går via Ukraina och då kan man ju lika gärna stanna till och göra Kiev under ett par dagar också. När man ändå är där.
Ena dagen ägnar jag åt att besöka Tjernobyl, ett besök som blir en av årets största reseupplevelser. Det är först när jag kommer hem igen som jag blir medveten om att HBO just släppt en miniserie om olyckan. Och sedan om hajpen som följer när både radio och tv intervjuar mig och mina Tjernobyl-inlägg drar hundratals besökare varje dag under början av juni.
Sedan åker jag alltså vidare till Jordanien. Klippstaden och världsunderverket Petra är förstås en höjdpunkt på resan. Men också Feynan Ecolodge och de aktiviteter som de erbjuder.
Maj – Karlsbad och Marienbad i Tjeckien
En klassisk bloggresa var resan till Karlsbad. Hektiskt schema, späckat med upplevelser, restauranger och förflyttningar. Kunniga guider och massor av information och fakta. Men också bloggkollegor, skratt, gemenskap och nya bekantskaper.
Ölbadet på ett klassiskt ölspa i Marienbad, var den självklara höjdpunkten på resan.
Juni – Hemmafokus
I juni reser vi inget. Mer än att Christofer åker ner till Stockholm en sväng för att fira sin bror som fyller 40 år. Jag har fullt upp med Alvas skolavslutning i 9.an och 16-årsdag. För säkerhets skull på samma dag.
I övrigt ägnas månaden åt sommarstugan i Järnäsklubb.
Juli – Tågluff i Schweiz
De allra sista dagarna i juni ska vi äntligen komma iväg på vår första gemensamma resa efter stroken. Uppladdningen blir dock inte optimal, då Trulles veterinär hittar en mystisk utväxt i hans hals dagen innan avresa.
I stället för en lugn uppladdning och ett strukturerat packnings- och förberedelsedygn, blir det en panikartad färd ner till djursjukhuset i Sundsvall. Christofer får packa mina grejer och komma efter med tåg.
Förutom att vi är oroliga för Trulle under resan, får vi verkligen en kanonresa i Schweiz. Vädret är topp, tågresorna fantastiska och vyerna världsklass. Hit måste vi helt klart tillbaka.
Tillbaka i Västerbotten och stugan har vi fullt upp med att rida in de nyinköpta kajakerna.
Augusti – Roadtrip i Lappland
En resa som vi laddat för länge. Första gången vi pratade om att åka upp till Norrbotten var säkert 10 år tidigare. I år blev det äntligen dags.
Lappland förvånades oss, förförde oss och kändes tryggt och hemvant. På samma gång. Det blev Ishotell, gruvor och en tur till Narvik. Och så vandringar förstås.
September – Provence, Monaco och Cinque Terre
Nu reser vi igen. En Eurobonusresa till Nice blir 5 dagar i Provence och 3 dagar vid Cinque Terre. I Provence vandrar vi längs kusten och åker tåg upp i bergen. Innan vi per hyrbil beger oss till Gorges du Verdon, Frankrikes maffigaste kanjon och bor på ett tvättäkta medeltidsslott.
Cinque Terre är i allt väsentligt vad vi förväntar oss. Underbart sockersöta byar, härliga vandringar, dyngfullt med folk och turistfälleklockor som klämtar. Men även här kan man träffa rätt om man anstränger sig aldrig så lite.
Oktober – Hong Kong och Seoul
Familjeresa i tre generationer. Detta hindrar inte oss från att gå ut hårt och sedan öka. Två heldagar med maxat schema i Hong Kong. Victorias Peak, Nan Liang Garden och Linbanan Ngong Ping 360. Men också fiskebyn Tai O och en portion komage.
Sedan 4 heldagar i Seoul. Palats, vaktavlösningar, hippa kvarter och Bubble Tea. Och så världens bästa vandring. Upp på berget där draken bor.
November – Stockholm och Travel News Market
Jag hinner bara nätt och jämt hem från Seoul innan Travel News Market drar igång i Stockholm. Sveriges största reseevent B2B. Vi kombinerar med jobb i Stockholm och weekend-feeling på kvällarna.
December – Filippinerna
Årets sista resa kom plötsligt. 6 intensiva dagar på Filippinerna, Manila, Siargao och Cebu. Det är Siargao som stannar i mitt hjärta. Fler inlägg om Filippinerna kommer på bloggen.
2019 års best-of-lista
Bästa resan: Här borde man ju svara Uganda. Egentligen. Om det inte vore för den lilla detaljen att Christofer inte var med. Och hur ska en resa gärna kunna vara bäst utan honom? Det måste bli Schweiz i stället. En galet komplett, fotogenique, adrenalinsprutande liten energikick till resa. Hur kan vi inte ha varit i Schweiz förut?
Maffigaste upplevelsen: Sorry Christofer, you are on your own, för nu måste bara gorillorna i Uganda vinna. Eller hela den dagen, den vandringen, det äventyret. Bäst, jobbigast, regnigast och mesta elefantvarningen.
Bästa svenska upplevelse: Vandringen till Trollsjön norr om Abisko. Trots hype och bilköer.
Bästa vandring: Bukhansan – berget där draken bor
Vackraste tågresan: Bernina Express, förbi glaciärer och över Alperna. Från schweiziska Chur till italienska Tirano.
Mänskligast: Våra nära, nära släktingar schimpanserna i Uganda. De iakttog. Och gjorde som vi.
Arbetsvilligast: De 100 (!) Sibirian Huskeys som med aldrig sinande entusiasm drar runt turister på slädar i finska Rovaniemi
Mest medeltiden hittade vi i vårt eget hotellrum på Chateau de Trigance, ett tvättäkta medeltidsslott i Provence
Mesta b-vitaminboosten: Badet i alldeles tvättäkta öl på tjeckiskt ölspa i Marienbad
Brantast: Bergbanan upp till berget Pilatus i Schweiz
Bästa solnedgången: Vernazza
Årets matmässiga antiklimax: Ostfondue i Lauterbrunnen, torr formfranska och pickles för 300 kr per person
Otrevligast restaurangpersonal: Hotel Grand Canyons restaurang
Färggladast: Vaktavlösningen i Seouls största palats
Högst: Jungfraujoch 3454 meter över havet. Och en vandring över glaciären på det.
Snöigast: E4:an och E75:an på väg till finska Lapland. Långtradarna låg som plockepinn i dikena.
Mesta papperslösa flyktingarna: var vi på väg hem från Schweiz och Italien sedan hotellet i Bellagio snott våra pass.
Mesta guinessrekordet: 3000 spa-cups i ett och samma museum var man stolt innehavare av i tjeckiska Loket.
Största fallet: När Christofer missar stentrappan ut ur grishagen i italienska Manarola och faller handlöst ut i spenaten. Och taggtrådsstängslet.
Mesta turistaktiviteten: trampbåt i Gorges du Verdon
Mest självlysande: kände jag mig efter besöket i Tjernobyl
Årets enda kopp kaffe: drack jag i beduinbyn i Dana Reserve. Men så var jag också på coffee-experience.
Smidigast och vigast: var jag på surfbrädan i filippinska Siargao. Varför började min instruktör osökt sjunga på strofen ”Mama…” i Queens Rapsody in Rock” när jag schavade runt bland vågorna?
2019 i siffror
Antal besökta länder: För Gunilla 14 st (Uganda, Finland, Ukraina, Jordanien, Tjeckien, Schweiz, Liechtenstein, Italien, Norge, Frankrike, Monaco, Hong Kong, Sydkorea och Filippinerna) och för Christofer 7 st (Finland, Schweiz, Liechtenstein, Italien, Norge, Frankrike, Monaco).
Varav både Finland och Italien faktiskt besöktes två gånger vardera.
Antal nya länder: För Gunilla 6 st (Uganda, Ukraina, Jordanien, Liechtenstein, Sydkorea och Filippinerna) och för Christofer 4 st (Liechtenstein, Schweiz, Frankrike, Monaco)
Antal besökta länder totalt: 68 för Gunilla och 54 för Christofer.
Antal nya huvudstäder i år: 7 st för Gunilla (Kampala, Kiev, Amman, Vaduz, Monte Carlo, Seoul och Manila) och 2 för Christofer (Vaduz och Monte Carlo)
Antal huvudstäder totalt: Någonstans 40-45 stycken för Gunillas del beroende på om man räknar snabba genomfarter och vistelser i städernas utkanter eller inte.
Antal resor helt eller delvis utomlands: 9. Varav 2 genomförda utan att flyga.
Antal vandringar: 2 med apor, 3 inom eller delvis inom Sverige, 1 i Mellanöstern, 1 i Asien och 4 inom Europa. Totalt 11 st alltså.
4 fantastiska hotell som vi för allt i världen inte vill att ni ska missa
Marafiki safari lodge, Queen Elisabeth National Park, Uganda
Feynan Ecolodge i Jordanien
Chateau de Trigance i Provence Frankrike
Siargao Bleu Resort på Filippinerna
Off the beaten track – resan som inte en jävel vill läsa om sen
Vi har ju en årlig tradition här på bloggen, att varje år genomföra minst en resa helt off-the-beaten-track. Helt av ointresse för majoriteten av mänskligheten.
Så lyckades vi i år? Återstår ju att se, för det är ju först nu i vår som googlingen på 2019 års sommarresor börjar synas osv. Innan tänkte jag kanske att utflykten till Tjernobyl skulle bli just en sådan. Vem bryr sig om gamla kärnkraftverk från Sovjettiden liksom?
En fråga som skulle visa sig ha svaret Johan Renck. Och därmed också halva Sveriges befolkning där i månadsskiftet maj-juni. Ett av mina mest googlade inlägg för hela året blev därmed det om Tjernobyl, baserat på den anstormning som skedde då.
En förhoppning som kom på skam alltså. Vad kan vi annars erbjuda i den vägen? Seoul kanske? Jag tvivlar på att de breda massorna kommer att leta sig hit för att läsa om Sydkoreas huvudstad. Fast känns fel att kalla en huvudstad och en av världens största städer för off-the-beaten-track. Kanske har vi misslyckats lite på den punkten i år, vi får ta nya tag 2020.
Kanske kan vi nominera Porjus i Lappland?
Läs mer: Så blev 2018 och våra planer inför 2019
Missa inga äventyr under 2020. Glöm inte att gilla 4000mil på Facebook.
Där ser man! Och ostfondue som är så gott! Ni verkar ha haft en jätteskönt år ändå, trots motgångar. Uganda hade jag gärna velat åka till. Samt tillbaka till Seoul.
Haha, så mindes jag det också, har inte ätit ostfondue på många, många år. Men detta kändes mer som ett rån!
Uganda är bara bäst. 🙂
Så underbart att läsa – inspirationen liksom sprutar ur öronen på mig efter detta inlägg. Imorgon sätter jag mig med min egen sammanfattning för 2019. Det riktigt kliar i fingrarna. Gott nytt reseår till er!
JA det är en härlig känsla att känna så. Man kan inte låta bli att skriva. Så känner jag nu också inför alla årssammanfattningar och planer för 2020 osv!
Oj oj vilket reseår, så många riktiga höjdarresor. Blir roligt att se vad ni hittar på 2020.
Ja när man ser tillbaka har man hunnit med en del. 2020 blir nog bra också! 🙂