Reseåret 2020 – det blev ett reseår ändå och så här blev det

Reseåret 2020 blev annorlunda. Det kan vi vara överens om. Men det behöver inte nödvändigtvis betyda att det blev dåligt. 2020 blev året när vi fick ro och tillfälle att upptäcka mer och överväldigas av vårt närområde, det vill säga Norrland.

Men vi tar det väl från början. Och månad för månad som vanligt.

Januari – hemma i Sverige

Eftersom jag avslutade 2019 med en snabb och intensiv pressresa till Filippinerna, kändes det helt okej att tillbringa januari hemma. Jag hade massor att skriva och berätta om på bloggen både från Filippinerna och från Hong Kong-Seoulresan under hösten.

Februari – mot Maldiverna

Under februari ökade nyhetsrapporteringen om det nya Corona-viruset intensivt. Men att detta skulle kunna vara något som påverkade oss, i ett civiliserat land långt från Kina, det kunde man ju aldrig tänka sig.

Vi bokade faktiskt till och med ytterligare en resa under denna tid. Till Israel i slutet av april. Kan låta korkat nu, men då, som sagt, kunde vi aldrig tänka oss.

Sista veckan i februari eskalerade rapporterna. Stockholmarna var på sportlov för fullt nere i italienska Alperna som började få rätt rejält med fall nu. Hur skulle det bli när de kom hem?

Men i hela Norrland fanns fortfarande inte ett enda fall rapporterat och inte på Maldiverna heller. Dit ju vi var på väg. Så med ett litet obehagligt overklighetssug i magen, steg vi den 28:e februari på Qatars flyg mot Maldiverna.

Mars – Maldiverna och en värld som stänger

Som i en liten bubbla sitter vi där på vår ö på Maldiverna. Läser med stigande förfäran om det som nu händer i världen. Främst i Italien kanske. Kaos på sjukhusen, människor som ligger och dör i sjukhuskorridorerna, läkare som dör. Städer som stänger ner.

Vårt hotell är en trygg plats. Vi är bara ett fåtal gäster. Och inga nya anländer. Att hålla social distans till någon är inget som slår oss. För här finns ju inga sjuka. Eller? Vi åker på utflykter. Snorklar, träffar sköldpaddor, besöker obebodda paradisöar. Vattnet är som en pool. Kanske borde man stanna här? Tills den där pandemin har dragit över? Är tankar som slår oss.

Läs alla inlägg från Maldiverna här.

Så åker vi hemåt. På flygplatsen har folk munskydd. Vi nås av beskedet om ett utbrott på en maldivisk ö. Ingen får lämna hotellet. På flyget runt oss sitter italienare och snyter sig.

Jag tillbringar ändå veckan i Borlänge. Ledningsgruppsmöte, AW med ett stort gäng kollegor.
Så stänger världen och allt förändras. Samtidigt som vi är tvungna att avliva vår hund Trulle.

Läs också: För att just nu, i just denna tid, står hela världen öppen

April – Västerbottens högsta berg

Vi går alla hem från jobbet, snickrar ihop ett hemmakontor så gott vi kan. Ser alla presskonferenser, läser allt vi kommer över om pandemin och det nya viruset. Resor avråds ifrån. I världen så väl som inom Sverige.

I Västerbotten är vi ändå långt ifrån allt. Smittspridningen är låg, vi känner ingen som blivit sjuk. Så småningom smyger jag tillbaka till kontoret igen.

Vi hittar på små utflykter i närområdet. I smutsig smältande snö. Det blir Jorden runt i Västerbotten och till Jerusalem och Västerbottens högsta berg, Åmliden. De små utflykternas tid.

Maj – Höga kusten

Reseavrådan kvarstår. Vi tillbringar tiden i stugan i Järnäsklubb. Upplever hjortarna som lever inpå stugknuten den här tiden på året.

Gör en omvänd resa, dvs bjuder hem er läsare till oss, till vårt radhus i Umeå.

Så, sista dagarna av maj vågar vi oss äntligen ut på en liten miniresa. Höga kusten över en helg. Inom 2 timmar från Umeå. Med en distinkt högerfot.

Åh, så vi njuter! Vilken resa, vilken upplevelse. Vi får uppleva nytt igen och se något annat än det invanda.

Juni – Bjuröklubb, Skeppsmalen och roadtrip

Så hävs då äntligen reseavrådan inom Sverige. Lagom till sommarlovets start. Till en början blir det mest närområde för oss ändå. Mårdseleforsen, Skeppsmalen och Bjuröklubb.

Men i slutet av juni drar vi iväg söderut på roadtripp. Till Getsvedjeberget, den spökande Prästgården i Borgvattnet. Till Varghotellet i Järvsö och till världsarvet Hälsingegårdar.

Juli – Gävle och en 50-årsresa

När juni övergår i juli, har vår roadtrip nått slutstationen Gävle. Här hälsar vi på pappa, men bor i en hyrd lägenhet. Och upplever Gävle på ett helt nytt sätt.

Christofer fyller 50 år den 13:e juli. Jag har laddat i över ett år för att ge honom den perfekta 50-årsresan. Men som det nu är, ställs förstås allt in. Vi åker istället på en 50-års överraskningsresa inom Sverige. Det blir anrika Saltoloukta fjällstation med ”bröllopssvit” och dagsvandringar. STF glömmer bort hans födelsedag, men det gör inget, vi har trevligt ändå och trots att vädret trilskas lite.

Augusti – Hemavan

Första veckan i Augusti åker vi upp till Hemavan med tonåringarna. Hyr stuga och dagsvandrar. Igen vädret till trots.

September – Funäsfjällen och Skåneleden

I september är smittan fortfarande låg och det känns okej att resa. Vi åker först på en långhelg till Sonfjället och Funäsfjällen. I slutet av månaden åker vi ner till Skåne, för första gången lämnar vi Norrland sedan pandemin bröt ut. Vi genomför en 5 dagar lång vandring längs Skåneleden på Österlen i det bästa av väder.

Oktober – Järnäsklubb

Oktober ägnar vi återigen åt vår stuga i Järnäsklubb. Christofer gör klart renoveringen och vi njuter av höstfärger.

November – Umeå sightseeing

I november var det meningen att jag skulle ha åkt ner till pappa i Gävle en sväng, men smittspridningen tilltar, vi Västerbottningar uppmanas att inte företa onödiga resor, varken inom eller utanför regionen. Så detta blir inställt.

Det mest spännande vi företar oss denna månad är kanske ljusinstallationen Höstljus i Umeå?

Eller blir det översvämningarna i vår egen stadsdel Haga som smäller allra högst?

December – Fornminne i Mjösjön

Avrådan kvarstår, smitta likaså. Vi trycker i hemmet. Väntar. Gör vår del. En liten, liten utflykt till ett fornminne 1 mil utanför stan blir det. Sveriges nordligaste skeppssättning. Från bronsåldern. Man får göra det bästa av det lilla.

2020 i siffror

Antal besökta länder: Man måste ju småle, den här rubriken har varit med i alla år, men känns så sjukt absurd nu. Men 3 länder svarar jag då. Maldiverna, Sverige (ja man får räkna Sverige i år) och Norge. För vi buskörde lite, lite in över gränsen till Norge längs Silvervägen. Bara för att visa norrmännen liksom, vem som bestämmer. Ett nytt land blev det, Maldiverna.

Antar besökta landskap: 12 stycken. Man får justera rubrikerna efter året, liksom. Lappland, Norrbotten, Västerbotten, Medelpad, Ångermanland, Hälsingland, Gästrikland, Jämtland, Härjedalen, Skåne, Uppland och Dalarna.

Antal vandringar: Oj, oj, oj, för nu slår vi rekord. By far. 23 får vi svara här. Beroende på vad man räknar som en vandring.

Antal nationalparker: 6 stycken. Stora sjöfallet, Muddus, Pieljekaise, Färnebofjärden, Sonfjället och Stenshuvud. Varav 4 var nya bekantskaper.

Antal världsarv: 3 st. Laponia, Höga kusten, Hälsingegårdarna. Där Hälsingegårdarna var en ny upplevelse om man ser till just de 7 utsedda gårdarna.

Antal landskapstoppar: Vi startade ju en ny utmaning för oss själva, där vi ska ”bestiga” alla Sveriges landskapstoppar. 3 hann vi med i år, trots reseförbud och pandemi. Västerbotten, Gästrikland och Norrbotten. Nu satsat vi på fler under nästa år.

Antal paddlingsturer med kajakerna: Hm, det blir ju alltid färre än man tänker när säsongen drar igång. 4 turer tror jag att vi hann ut på i år.

Antal toppbestigningar totalt: 9 får jag det till. De 3 landskapstopparna, 3 vid höga kusten, Rödklitten, Högklinten och Getsvedjeberget. Sen även Atoklimpen i Hemavan och Pieljekaise. Samt Stenshuvud då.

Antal brusande norrländska forsar: 2. Storforsen och Mårdseleforsen

Antal besökta fornlämningar: 6 blir det. En fornborg uppe på Rödklitten, en skeppssättning i Umeå, Ales stenar, Havängsdösen vid Haväng på Österlen, ytterligare en skeppssättning utanför Kivik och en konungagrav strax intill.

Antal renbaserade måltider: 11. Under vår 50-årsresa var det typ ren morgon, middag, kväll. I Härjedalen alltid till frukost och lunch.

Antal lokalpatriotiska landskapsrätter: 2. Palt och Äggakaka.

2020 års best-of-lista

Bästa resan

Vi tittar på varandra bara ett ögonblick. Visst vore det sjukt PK att kunna nämna något enkel inrikes resa nu. Att den ändå blev bäst? Men nej, så är det inte. Vi väljer Maldiverna, vår enda utlandsresa till vår bästa. Så måste det bli ändå. Så många fantastiska djurupplevelser under ytan. Så vackert, så avkopplande.

Maffigaste sevärdheten

Det har ju inte blivit så många sevärdheter i år. Inte många betalade inträden, dåligt med underverk, slott och allt sånt. För där samlas ju folk och folk är ju just det man inte velat ha just i år.

Men ändå, årets maffigaste sevärdhet blir för oss i år Ales stenar. För sin ålder, för sin mystik. Och för sitt outstanding läge.

Vackraste vägen

Många vackra vägar har vi kört i år. Det blir lätt så när Norrland är inblandat. Högst betyg vill vi dela ut till Vägen över Flatruet i Härjedalen. Kungligt.

Läs också: Norrlands vackraste vägar – våra 7 favoriter

Årets mittersta upplevelse

Ja det blev förstås Sveriges geografiska mittpunkt, Flataklocken i Medelpad.

Årets raksträcka

Måste ju bara vara kyrkspången vid Nora kyrka i norra Uppland. Var det en kilometer spikrakt fram tro?

Mest maxade djurupplevelsen

Årets bästa var utan tvekan när vi mötte vår havssköldpadda på Maldiverna. En lång dröm gick därmed i uppfyllelse. Att få träffar en havssköldpadda ute i havet på dess egna villkor. Inga turisthorder, utan ett möte på lika villkor. Där den som ville fritt kunde simma vidare när mötet var klart.

Sedan måste jag även nämna vår fejande ren i Sonfjället. Som fejade bort basthuden från sina horn så att blodet rann och hornen lyste blodröda.

Högst Karin Boije-index

En 10:a på Karin Boije-skalan smashade vi in under vår 5 dagar långa vandring på Österlen. Vi är frälsta och detta är från och med nu vår melodi. Att vandra långvandring med bagagetransport emellan boenden.

Mesta off the beaten track

Här blir det delad pallplats. För vi har å ena sidan Arjeplogfjällen, som typ inte en människa har hört talas om. Dramatisk fjällnatur lättillgängligt från Silvervägen.

Å andra sidan Edsele gruva. Som i och för sig kunde ha tagit storslam i kategorin årets kallaste bad också. Det vill säga om kategorin funnits.

Som sagt, vi kör båda. Man måste inte alltid bestämma sig här i världen.

Bästa solnedgången

Nu är vi och harvar på den där Maldiverna-resan igen. För typ alla våra 7 solnedgångar här, var väl typ de vackraste vi någonsin sett. Nog med förslag.

Bästa stad

Igen, så har vi ju undvikit städer i år. Rört oss på landsbygd, obyggd och avfolkningsbygd. Men vi passar på att slå ett slag för Gävle, som vi för första gången på länge fick tillfälle att göra ordentligt.

Mesta Bukhansan-varning

Vandringen i Seoul, i Bukhansan national park, förra året, var en av mina bästa vandringsupplevelser någonsin. Sedan dess finns en särskild måttstock, när en vandringen liksom påminner lite grann om den.

Närmast i år kom det heliga berget Atoklimpen i Hemavan. Samma typ av klippformationer liksom.

Om inte du kan komma till Bukhansan, så får Bukhansan komma till dig.

Norrländskt ordspråk

Årets roadtrip

Blir ju helt klart den familjeroadtrip som vi genomförde i södra Norrland i somras. Ångermanland bortanför Höga kusten, Jämtland, Hälsingland och Gästrikland. Tänk att det behövdes en pandemin för att vi skulle ta oss tid att se allt det här.

Mättast

Var nog vi ändå efter våra dubbla SJ frukostar på väg hem från Skåne.

Fluffigast

Var helt klart alpackorna på Mickelbo gård, norr om Umeå.

Räddast

Kan bara ha varit Christofer när han spelade in den här videon mitt i natten på Prästgården i Borgvattnet.

Läs också: Vår sommarlista 2020 – bäst och (lite, lite) sämst

Läs våra årssammanfattningar för 2019, 2018, 2017, 2016 och 2015 .

Missa inga inlägg, glöm inte att gilla 4000mil på Facebook.